Förvärv: 35966

Accessionstext Nävertorp 35966 På uppdrag av länsstyrelsen i Södermanland utförde Riksantikvarieämbetets avdelning för arkeologiska undersökningar, UV Mitt, i augusti-oktober 2007 en slutundersökning av en stenåldersboplats, RAÄ 39, vid Nävertorp, Nävertorp 5:1, Katrineholms stad, Katrineholms kommun, Södermanland. Undersökningen föranleddes av en planerad utbyggnad av Skandinaviska Byggelements fabrik strax väster om Katrineholm. Utbyggnaden innebar att stenåldersboplatsen RAÄ 39 kom att beröras i sin helhet. Fornlämningsmiljön runt Katrineholm domineras av boplatser och lösfynd från stenålder. Flera kända boplatser med dateringar till Trattbägartid finns i omgivningarna, däribland Mogetorp (RAÄ 1 i Katrineholms stad) och Dammstugan (RAÄ 15 i Östra Vingåkers socken). Till skillnad mot dessa daterades Nävertorpsboplatsen till den mellersta och senare delen av trattbägarkulturen. Sammanlagt daterades 17 stycken C14-prover som sammantaget visar att den tidigneolitiska boplatsen vid Nävertorp nyttjades under en period av omkring 400 år, ca 3800–3400 f. Kr. Nävertorpsboplatsen låg på den så kallade Katrineholmsåsens sydvästra sida ca 50 m över havet och avgränsades av ett blockigt höjdparti i nordväst. Boplatsen anses inte ha varit strandbunden under tidigneolitikum, dock låg en vik med förbindelse till havet en dryg kilometer bort. De förhistoriska lämningarna var delvis störda av att en kolmila med tillhörande koja uppförts centralt inom undersökningsområdet under historisk tid. Det som utmärker Nävertorpsboplatsen är att den uppvisade en tydlig inre struktur på ett sätt som inte var känt sedan tidigare i regionen. Boplatsen var uppbyggd runt en centralt belägen hydda eller hus runt vilken tillhörande boplatsaktiviteter hade organiserats. Runt huset fanns spår efter matlagning, keramik- och stenhantverk samt rituella handlingar. I södra delen av boplatsen fanns en sänka med framsipprande vatten där en stor mängd keramik från ett flertal olika kärl påträffades, utgrävaren tolkar detta som ett tänkbart keramikoffer. I utkanten av boplatsen påträffades en ensamliggande grav innehållande ben efter en vuxen man, daterad till 3950–3660 f.Kr., som tolkats som ett led i etableringen av boplatsen, I övrigt påträffades spridda ben av människa i det som tolkades som hyddans golvlager. I södra delen av boplatsen påträffades en avfallsgrop som visar på medveten avfallshantering. Totalt undersöktes 86 anläggningar fördelade på 1 ensamliggande grav, 23 gropar, 22 stolphål, 3 mörkfärgningar, 3 rännor, 3 härdar, 2 bengropar innehållandes bl. a ben efter fågel, nöt, får/get, svin och rådjur,1 kokgrop, 1 vattenhål och 1 sentida kolbotten. I övrigt utgjordes anläggningarna av fyndkoncentrationer. En lämning värd att lyfta fram var en trekantig bultad sandstenshäll som verkar ha haft en överbyggnad av (bränd) lera. I närheten av denna fanns ett flertal spridda stolphål och anläggningar. Anläggningen låg på boplatsen ”baksida” bort från de övriga aktiviteterna. Fynden påträffades mestadels i fyndkoncentrationer och bestod av dekorerad och odekorerad keramik, och spår efter bland annat yxtillverkning. Fynden dominerades av keramik, ben, bränd lera, slagen och bearbetad sten av bl a grönsten, flinta och kvarts, samt hasselnötsskal. 16,5 procent av keramiken är ornerad med bla tvärsnodd, snöre, intryck, tandstämpel, linjer, gropar mm, där tvärsnodden dominerar. De flesta bedömningsbara skärvorna kommer från trattbägare men en del är fragment från kragflaskor. En lerskiva påträffades också. Bland de analyserade makroproverna påträffades sädeskorn av vete. Accession har skett enligt KML efter beslut av RAÄ. Rapport: Edenmo, R., Graner, G., Larsson, H., Lindholm, P. - En välordnad stenåldersboplats vid Nävertorp. UV Mitt rapport 2008:27 RAÄ dnr: 3.4.2-4895-2009 SHM dnr: 3.1-647-2013