Förvärv: 34109

1990 utförde UV Mitt en arkeologisk undersökning av RAÄ 851, Lunda, Badelunda socken, Västmanland som var en del av en större boplats från järnåldern. Skälet till undersökningen var att Västerås kommun planerade att bygga bostäder på området. Beslut togs av länsstyrelsen medan Västerås kommuns fastighetskontor var uppdragsgivare. Undersökningsområdet var del av ett större boplatsområde som fortsatte bland annat norr om platsen. Detta område tolkades som varande antingen i utkanten av boplatsen då det hade relativt få anläggningar eller som en del där de bosatta avsiktligt hade placerat husen så att det skapades en stor öppen yta. Boplatsen daterades till sen förromersk järnålder – äldre romersk järnålder även om vissa C14-dateringar och fynd pekade på äldre perioder såsom senneolitikum och bronsålder. Detta kan dock bero på att det i närområdet finns fornlämningar med dateringar från just senneolitikum fram till vikingatid. De anläggningar som var relaterade till huskonstruktioner visade att det på platsen funnits ett antal hus som var treskeppiga, några av husen var fyrstolpshus (H, I och J) och tolkades som uthus/förråd hörande till större hus. Ett hus var svårtolkat då det dels var överbyggt men där anläggningarna var skadade. Husen var placerade i grupper tillsammans med andra anläggningar och det var möjligt att urskilja ett kluster i den norra delen, ett i den sydvästra delen samt ett i den östra delen. Den norra delen hade hus E, F och G som delvis överlappade varandra samt några härdar. Fyrstolpshuset I låg intill medan fyrstolpshuset H låg i väster. Den sydvästra delen hade hus C och ett större hus, hus D, samt ett härdområde och nedgrävningar samt fyrstolpshus (J). Några av husen kan ha varit samtida med härdarna. Den östra delen hade hus A och B som låg avskilda utan andra anläggningar i sin närhet även om det fanns andra anläggningar en bit ifrån. Enligt de C14-datereringar som utfördes skulle hus B och C vara äldst med dateringar till äldre förromersk järnålder. De följdes av hus E som daterades till förromersk järnålder, följt av hus F som daterades till år 0 (brytpunkt mellan förromersk och romersk järnålder). Husen A och D daterades till äldre romersk järnålder. Hus G hade dateringar som både låg på förromersk järnålder och romersk järnålder. En av dateringarna på hus B resulterade i senneolitikum vilket inte överensstämmer med husets konstruktion, men visade troligen utslag på att det har förekommit senneolitiska aktiviteter på platsen då även en flintdolk från samma period påträffades som fynd. På området fanns fem brunnar där fyra av dem hade kvar risflätade brunnskar i botten. När de slutade användas utnyttjades de i stället som avfallsgropar. Även om det inte påträffades många fynd på undersökningen så hittades en stor del av dem i brunnarna. I en brunn hittades en klubba av ek som återfanns mellan själva nedgrävningen och flätverket vilket tolkades som att den hade placerats där avsiktligt eller tappats i samband med brunnsbyggandet. Fyndmängden var liten i förhållande till undersökningsområdets yta. Det kan ha sin orsak i att kulturlagren var bortplöjda. Ingen lerklining påträffades på platsen vilket undersökarna tolkade som att husen på platsen inte hade brunnit. Bark och störar hittades i brunnarna och var troligen del av själva brunnskonstruktionen. En del keramik påträffades samt hartstätning, löpare, avslag och bränd lera. Det osteologiska materialet var inte heller stort, det som kunde identifieras kom från nöt, svin, häst och får/get samt ett bearbetat älghorn. Accession har skett efter beslut av RAÄ enligt KML. Holm, Jenny, Lars Wilson och Håkan Aspeborg med bidrag av Ingemar Påhlsson och Sabine Sten. Järnåldersbyn vid Stenåldersgatan i Västerås. Arkeologisk undersökning av en boplats, RAÄ 851, i Lunda, Badelunda socken, Västmanland. Riksantikvarieämbetet, byrån för arkeologiska undersökningar. UV 1993:7. 1994.