Förvärv: 36751

År 2010 utförde Arkeologikonsult med projektledarna Michél Carlsson, Johan Runer och Kenneth Svensson en slutundersökning i en del av kvarter Ruddammen med RAÄ-nr 96, S:t Johannes, Norrköpings stad och kommun, Östergötland. De frågeställningar som fanns rörde bebyggelseetableringen i kvarteret, hur tomtstrukturen såg ut före och efter stadsplaneringen 1655 samt hur varje tomt hade nyttjats mm. Förundersökningen hade visat att det förekommit odlingslager på tomterna och en frågeställning var ifall dessa var för egenbruk eller kommersiellt bruk, då främst rörande tobaksodlingen. Sex faser utskildes i undersökningsområdet. Fas 1 (före 1655). Den norra delen av undersökningsområdet användes främst till odling, i den södra delen fanns en ekonomibyggnad av trä som tillkom under tidigt 1600-tal. Mynt från 1635 och 1628 påträffades i ett hus samt ett rörschakt. En brunn som sedan blev en latrin påträffades. Här låg rester av ett tunnband. Fas 2 (1655-1719). Tiden mellan stadsbranden och rysshärjningen. Den norra delen användes fortfarande för odling. Den nya stadsplanen visades i en ny tomtstruktur och tomtindelningar med hjälp av diken, stenrader mm. Ett större flervåningshus av sten uppfördes med källare, holländskt tegel, brunn och med en kullerstensbelagd gårdsplan. I brunnen hittades föremål av organiskt material såsom skodelar, en kniv med trähandtag, en del av ett trätråg mm. Huset knöts till högreståndspersoner med en trolig holländsk bakgrund. Fajanser från Holland samt ett tennlock från en kanna från Amsterdam påträffades vilket ytterligare stödjer det holländska perspektivet. Fas 3 (1719-1775). Stenhuset förstördes men ett nytt stenhus med glaserat tegel uppfördes samt en ekonomibyggnad av trä. Stenhuset kom att stå fram till 1850. Tobaksodlingen intensifierades efter rysshärjningarna och en medicinalodling påbörjades. En del av föremålen som hittades var lagade vilket kan tyda på att det ekonomiska välståndet avtog åtminstone periodvis. Fas 4 (1775-1850). Tobaksodlingen upphörde och området där blev en stenlagd gårdsplan. En storskalig stadsbebyggelse uppfördes. Fas 5 (1850-1900). Undersökningsområdet förändrades då äldre bebyggelse revs och jord- och raseringsmassor lades på slänten mot norr för att jämna ut marknivån. De slutade med odling. Nya hus uppfördes men revs under denna period. Fas 6 (1900-2010). Ca 1900 revs bebyggelsen, nya hus tillkom som revs ca 1950. När undersökningen påbörjades var allt rivet. Under undersökningen skapades totalt 1558 fyndposter där 581 var osteologiska poster och resten föremålsposter. 178 föremål blev inte tillvaratagna vid undersökningen och de var främst föremål av olika metaller såsom bly, cu-legering, järn och koppar, men även föremål av trä, läder och slagg. Många av dessa föremål verkar vara oidentifierade föremål som har fått benämningen ”föremål” men det var även slagg och spik. En stor materialgrupp var keramiken. Majoriteten var av yngre rödgods och bestod främst av delar av matlagningskärl och bordskärl såsom trebensgrytor, stekpannor, fat, skålar och förvaringskrukor. Till del tillkom föremål gjorda av fajans, majolika, svart- och vitgods och porslin. En del var importerat från England, Kina, Nederländerna, England och Italien. Fragment av dricksglas och flaskor av olika typer påträffades samt knappar, delar av skor – bland annat en barnsko, spelkulor och en stor mängd kritpipsfragment samt olika typer av redskap av järn och cu-legering. Det hittades även fönsterglas och kakel hörande till kakelugnar samt en del holländskt tegel vilket var föremålsgrupper hörande till själva byggnaden. Accession har skett efter beslut av RAÄ enligt KML. Carlsson, M och Runer, J med bidrag av Mikael Johansson. 2012. Holländare, ryssar och tobak. Odling och bebyggelse inom kvarteret Ruddammen i Norrköping 1600-2010. Särskild arkeologisk under sökning. RAÄ 96, S:t Johannes, Norrköpings stad och kommun, Östergötlands län. Arkeologikonsult 2012:2410. Upplands Väsby. SHM dnr: 311-63-2018 RAÄ dnr: 342-2748-2010 Sara Kusmin 20210304