Förvärv: 37392

På uppdrag av Länsstyrelsen i Södermanland utförde under försommaren 2021 Sörmlands Arkeologi AB en arkeologisk undersökning av en del av ett järnåldersgravfält, en stenåldersboplats och lämningar efter en småindustri i form av en kalkugn på fastigheten Äs 1:47, Julita socken, Katrineholms kommun, Södermanlands län. Undersökningen föranleddes av att Trafikverket önskade en förbifart inför förbättringar och nybyggnation av väg 56. Kalkbruksverksamheten var igång under 1700-talet och antas ha samband med det närbelägna säteriet i Äs. Verksamheten har starkt påverkat och delvis förstört gravarna på platsen. Samtliga saknade överbyggnad och vissa var jämnade med marken. Sammanlagt undersöktes 6 skadade gravar. De övriga ansågs inte beröras av den planerade exploateringen av platsen. Av de undersökta gravarna hade endast en ett i nästan helt bevarat inre gravskick. Här hittades bland annat två beslag i järn utformade som ormar ur ett fågelperspektiv. Möjligtvis kan det röra sig om beslag till pilkoger då utformningen påminner om liknande beslag från Birka och Valsgärde. De övriga gravarna utgjordes av skadade brandlager och spridda brända ben. Utöver en konstaterad barngrav var de övriga vuxna individer. En av de gravlagda individerna hade en så kallad modifierad framtand. Detta är det första exemplet på en sådan i ett bränt benmaterial. De djuroffer som kunnat bedömas utgjordes av hela hästar och hundar, får/get, tamhöns, svin, utter och hare. Utöver de ovan nämnda ormbeslagen utgjordes de fynd som kunde knytas till gravarna av keramik, däribland några nästintill intakta kärl, tre ringformade glaspärlor, remändebeslag, brynen, broddar, spikar, nitar, en dekorerad benplatta, kamfragment, en saxpinne, några knivar och en pilspets mm. Gravfältet har daterats till yngre järnålder, 656–884 e. Kr., med en tyngdpunkt i vendeltid. Endast en av gravarna hade en datering som sträckte sig in i 800-talet. Under gravfältet och strax bortom detta fanns lämningar efter en stenålderslokal som via de C14-dateringar som togs och det slagna stenmaterialet visar att platsen nyttjades under senmesolitikum, närmare bestämt 4800–4300 f Kr. De fynd som påträffades utgjordes av bearbetad och slagen sten och omfattade mylonit, vulkanit, flinta, kvarts, grönsten och övriga bergarter. Accession har skett enligt KML efter beslut av RAÄ. Rapport: Gustafsson Gillbrand, P. & Svensson, I., 2023. Stenhantverk, brandgravar & kalktillverkning. Sörmlands Arkeologi rapport 2023:10 RAÄ dnr: 342-2024-378 SHM dnr: 311-110-2024 Jenny Radon 2025-12-12