Förvärv: 36632

2010 och 2011 utförde UV Mitt särskilda arkeologiska undersökningar och karteringar av Lejsta 7:1, Örby 4:3, Rasbo 630:1, 664, 665 och 667 i Rasbo socken, Uppland med anledning av utbyggnaden av väg 288 på sträckan Jälla-Hov. Uppdragsgivare var Vägverket Väg. När Örby 4:3, Rasbo 664, undersöktes påträffades spår efter ett flerfunktionellt treskeppigt stolphus med typologisk datering till folkvandringstid men med en C14-datering till vendeltid-vikingatid tillsammans med härdar, en härdgrop och stenkonstruktioner mm. I ett av stolphålen låg en amulettring. Där fanns även en yngre tegelugn samt en ränna. De föremål som hittades förutom amulettringen var fragment av en kedja, slagg, bränd lera, ett mynt mm. Lilla Prästgården, Rasbo 667, var en boplats med spår av ett treskeppigt hus från romersk järnålder samt boplatslämningar i form av kulturlager, härdar, gropar, gropsystem, en brunn och en ugn. Dateringen på boplatsen spände från slutet av förromersk järnålder till romersk järnålder. Platsen tolkades som en aktivitetsyta tillhörande en större boplats som befanns söder om området där de har utövat hornhantverk och eventuellt keramiktillverkning. Fynden var främst ben, kärlfragment, bränd lera men även söljor, smältor och föremål från senare tid. Stora Prästgården, Rasbo 630:1, bestod av två ytor som åtskildes av en grusväg. Ytorna undersöktes 2010 och grusvägen 2011. Den sistnämnda innehöll boplatsmaterial såsom djurben, bränd lera och eldpåverkad sten men även föremål relaterade till hästar såsom skor, sömmar och broddar vilket tyder på att vägen användes under yngre järnålder. Dateringarna spänner från yngre bronsålder, romersk järnålder och yngre järnålder och framåt. På ytorna hörande till undersökningsområdet påträffades resterna efter sju hus, både treskeppiga och fyrstolpshus. De daterades från förromersk järnålder till folkvandringstid. Men det finns spår av aktiviteter på området redan under yngre bronsålder i form av bland annat kokgropar. I en av dessa hittades en pilspets från bronsåldern som omvandlats till ett elddon. Husen tolkades som lämningar efter två gårdar med flera faser. Ett av stolphålen som daterades till folkvandringstid var mycket stort, ca 1,4 m i diameter, och tros ha innehållit en kraftig stolpe med någon typ av rituell funktion. I ett stolphål hörande till det äldsta huset som daterats till förromersk järnålder påträffades ben från tamkatt som tros ha varit ett husoffer. Två tjärtrattar visar att det framställdes tjära på platsen. I matjorden påträffades en stor mängd metallföremål, såsom klipp, skrot och smältor, som är indikationer på en metallverkstad men den har troligen inte legat på platsen utan i närheten under vikingatid till tidig medeltid. Det fanns mycket djurben på platsen, både brända och obrända. Bränd lera, keramikfragment, föremål av cu-legering och järn, knackstenar och andra föremålstyper hörande till boplatser påträffades men även recenta eller medeltida föremål. Elva mynt hittades med dateringar från 900-tal fram till 1800-tal. Accession har skett efter beslut av RAÄ enligt KML. Aspeberg, Håkan och Anton Seiler. Järnålder i Rasbo – aktörer, livsmiljöer och hantverk. Utbyggnad av väg 288, sträckan Jälla-Hov. Uppland; Rasbo socken; Lejsta 7:1, Örby 4:3; Rasbo 630:1, Rasbo 664, Rabo 665 och Rasbo 667. Dnr 423-300-2010 och 424-3386-2011. UV Rapport 2012:160, arkeologisk undersökning. SHM dnr 311-2017-1189 RAÄ dnr 342-46-2012 Sara Kusmin 2022-09-30