Förvärv: 13995

Digitiseringssatsning 2025: Förvärv 13995 omfattar fynd från Bror Schnittgers utgrävningar i flintgruvsområdet utanför Malmö år 1906 och 1907. Detta var de första arkeologiska utgrävningarna som berörde den för Sveriges del unika neolitiska gruvbrytningen (främst tidigneolitisk är belagd), men också andra lämningar undersöktes från senneolitikum, bronsålder och romersk järnålder. Efter brytningen användes området mer eller mindre kontinuerligt under lång tid. Schnittger publicerade resultatet av utgrävningarna i hans avhandling från 1910: "Förhistoriska flintgrufvor och kulturlager vid Kvarnby och S. Sallerup i Skåne". Denna bok har varit ett viktigt stöd vid uppordningen och digitaliseringen av materialet 2025. Det stora material av bearbetad och obearbetad flinta som Schnittger samlade in vid utgrävningarna packades upp först i samband med ett pallställsbyte våren 2025 och digitaliserades under hösten. Digitiseringssatsningen hösten 2025 genomfördes med syfte att öka spårbarhet och tillgänglighet i samlingarna. I samband med satsningen kom även en del av det tidigare uppackade materialet, som flintföremål, keramik, bränd lera, men också föremål av bland annat ben, horn och brons att digitaliseras. Observera att det osteologiska materialet, främst djurben men också några människoben, inte ingick, utan det har digitaliserats tidigare. Medan vissa material packades upp och lades i backar sannolikt redan i samband med accessionen 1910, kom det stora flintmaterialet, som består av både bearbetad och obearbetad flinta antingen att förbli ouppackat eller också lades det ner igen i de trälådor de inkommit till museet i. Det finns en uppgift om att det ska ha rört sig om cirka 60 trälådor. Materialet består av fynd från undersökta gruvor, anläggningar och kulturlager runt om de tre kritbruken Hjort och Hörstedt i Kvarnby i före detta Husie socken och Sjöberg i fd Södra Sallerup socken. Materialet från Hjortska kritbruket, fornlämning L1988:9091, kommer dels från ett djupare kulturlager kallat Hjort I eller "Vattengrafven vid Kvarnby", dels från ett grundare kulturlager benämnt Hjort II eller "Det grunda kulturlagret vid Kvarnby". Vid Hörstedts kritbruk, inom fornlämning L1988:3360, grävdes 2 gruvor och en större anläggning kallad "Lergrafven vid Kvarnby". Vid Sjöberg, inom fornlämning L1988:9311, grävdes två gruvor. I en schaktvägg hittades ett barnskelett. Därtill undersöktes flera anläggningar under benämningen Sjöberg 2: två härdar och två gropar. I Schnittgers avhandling beskrivs de som kulturlager I (Sj I) (en skålformig grop), kulturlager II (Sj II) (en kittelformig grop) och kulturlager III (Sj III) (eldstäder). Även delar av ett större mer omfattande kulturlager rutgrävdes, vilket benämndes som Sjöberg 1 eller kulturlager IV. Det ingår även enstaka lösfynd i förvärvet, vilka Schnittger förvärvade av kritbruksarbetare på platserna, och där ingår förutom fynd från de aktuella kritbruken även fynd från P. Olssons kritbruk (Tullstorp, S. Sallerup sn). Bland förvärvade lösfynd finns till exempel 3 hornhackor och 1 tryckstock. Uppordningen och digitaliseringen av materialet 2025 omfattar fynden som det redogörs för i Schnittgers avhandling från 1910, utan större avvikelser rörande obearbetad och bearbetad flinta. Materialet från stick 3 i ruta CI inom Hjort I ska ha gått förlorade redan vid transport (Schnittger 1910:87). I övrigt har vissa materials kontexter gått förlorade eller rörts ihop vid uppackningar i museets historia. Detta skedde i några fall också 2025, bland annat när pappret som skiljde kontexter åt var alltför trasigt. Vid uppackningen 2025 hölls i största möjliga mån material från samma kontext ihop, men om flintan från en kontext var för tung för att placeras i bara en plastpåse delades den upp på flera påsar. Påsar från samma kontexter placerades sedan tillsammans, medan påsar från olika kontexter lades i olika avskilda fack på pallarna. Om det inte gick att lägga dem i olika fack, lades en plastskiva mellan påsar från olika kontexter. Ett undantag utgjordes av materialet från den södra delen av "Lergrafven från Kvarby" vid Hörstedts. Här låg materialet nedpackat i mindre inslagna packet, och dessa olika paket fick alla olika föremålsposter trots att de uppgavs komma från en och samma kontext. Troligen rör det sig om den indelning som Schnittger ska ha gjort av flintan härifrån, där han sökte dela in den i "olika grupper efter beskaffenhet och färg" (Schnittger 1910:29). De olika mindre påsarna från Lergrafvens södra del innehåller alltså material som Schnittgers skiljt åt, som genom att få olika föremålsposter därmed kunnat bevaras. I övriga fall när flera påsar finns från samma kontexter har det bara delats upp 2025 av viktskäl. Vi har inte fotograferat flintmaterialet i alla påsar, men har sett till att material från en kontext fått minst en bild. Alla utskiljda föremål, flinta osv har däremot fotograferats som kompensation för att vi inte registrerade mått, utan endast antal och när antalet för för högt för att det fanns tid att räkna antalet togs istället vikt. Vid digitaliseringen har ingen ny bedömning av flintan gjorts utan den har registrerats som bearbetad och obearbetad flinta i enlighet med Schnittgers bedömningar. En ny vikt har tagits och registrerats, och det har noterats hur många flintor som ska ha funnits enligt Schnittgers tabeller, men detta kontrollerades alltså inte 2025. Därtill bör det noteras att alla föremål inte påträffats i samband med den genomgång av materialet som nu gjordes. Detta har lett till att en förlustanmälan gjorts av 35 föremålsposter, bestående av 28 poster med föremål och 7 kolprover. Det rör sig om kolrester/föremål som stod omskrivna i katalogen och/eller avhandlingen, men inte påträffades under digitiseringsprocessen. Större föremålsmängder fördelade på flera kontexter (rutor och stick) har inte förlustanmälts i detta skede. Nämnas kan att allt material från Sjöberg I (kulturlager IV) och Hjort II förutom den övriga flintan saknades. Dessa material var emellertid inte heller upptagna vid accessionen 1910. Därutöver var det främst hornföremål, kolprover, lerblock samt bränd lera och en del flintföremål som inte kunde återfinnas. Bland fynden Schnittger förvärvade från kritbruksarbetare har inte slagstocken från Per Olssons bruk, hornhackan från Hörstedts eller hornhackan från Hjorts hittats i magasin. Något större utredningsarbete gällande eventuellt felmärkta/felregistrerade fynd och eftersökningsarbete efter dessa föremål har ännu inte gjorts. I de två gruvorna vid Hörstedt och i en av gruvorna vid Sjöberg ska Schnittger ha hittat förutom bearbetad och obearbetad flinta även skivyxor. En skivyxa hittades på 40 cm djup i den vänstra gruvan vid Hörstedts och i den fyndförande gruvan vid Sjöberg ska också en skivyxa ha hittats enligt Schnittger (1910:9), även om den sistnämnda inte kunnat återfinnas vid digitaliseringen och inte heller omnämns på katalogkorten. Hjort I (Vattengrafven vid Kvarnby) daterar Schnittger till romersk järnålder baserat på fynden av keramik. En del av flintan kan däremot vara omlagrad och härröra från flintgruvdriften under neolitikum, vilket indikeras av fynden av två skivyxor och ett förarbete till en tjocknackig flintyxa. Sammanlagt tillvaratogs 14255 bearbetad och obearbetad flinta, där bearbetad flinta enligt Schnittger utgör ca 52,6 % och obearbetad flinta utgör ca 47,4%. Därutöver hittades keramik från romersk järnålder, bland annat fragment av ett silkärl och även delar av lerblock samt bränd lera. Bland flintföremålen finns bland annat knackstenar, en spånkniv, en dolk, skrapor och förarbete till en flintyxa. Även sandstensskivor, skifferbrynen, ett stycke kalcedon, harts och lindbast samt tamdjursben och kol tillvaratogs.Följande föremål saknades vid digitaliseringen: Bearbetad och obearbetad flinta från följande stick i givna rutor saknades: AII:8, AI:5, BI:6, BII:6, CII:4 och CII:6. Materialet kan däremot finnas bland den flinta som i museets historia packats upp utan att kontexten noterats. Vid digitaliseringen knöts ingen keramik till kontexterna AII:5, CI:svämlera, DI:5 och a3. Bränd lera saknas i kontexterna AII:svämlera, AI:8, AII:6, BII:6 och GII:2. Sandstensskivor från ruta H finns inte heller. Om detta beror på att de saknas eller på t ex felnotering är oklart. Några flintföremål kunde inte heller återfinnas, nämligen de 2 skivyxorna, 1 dolk och 2 skrapor, liksom kolprovet och det större lerblocket (de mindre kan finnas bland keramiken/leran), vilka har förlustanmälts. Från Hjort II (det grunda kulturlagret vid Kvarby) tillvaratogs 1684 bearbetad och obearbetad flinta, där 1106 enligt Schnittger är bearbetad och 578 är obearbetad. Därtill framkom keramik från romersk järnålder, bränd lera, ett fragment av ett lerblock och tamdjursben. Tre flintföremål identifierades av Schnittger; en borr, en kärna och ett tillspetsat redskap. Vid digitaliseringen av föremålen hittades enbart den bearbetade och obearbetade flintan, övriga fynd saknas och de 3 flintföremålen samt lerblocket har förlustanmälts. Föremålen från Hjort II är inte heller med i katalogtexten. Lergrafven i Kvarnby vid det Hörstedtska kritbruket daterades av Schnittger till två olika tidsperioder baserat på dess fynd, det understa lagret till senneolitisk tid (lager 3) och det övre skiktet till äldre bronsålder (lager 2). Däröver fanns ett fyllnadslager (lager 1). I det undre skiktet påträffades delar av ett numera rekonstruerat kärl (föremål 3237012), som Mats P Malmer fört till stridsyxekeramikens grupp C. Detta fynd är daterande för grupp C till senneolitikum, baserat på den andra keramiken som hittades i anläggningens understa lager. Observeras bör att några skärvor till 3237012 hittades i lager 2 varför viss omblandning kan ha skett. Övriga föremål i det understa lagret var två fragment av lerskivor med centrerade hål, vilka Schnittger tolkade som sländtrissor, en flintborr och ett förarbete till en skivskrapa, en knacksten av granit och två benprylar liksom tamdjursben samt ben från vilda djur som kronhjort, räv, bäver, ekorre, säl och vildsvin samt fisk. Bland benen fanns också en underkäke tillhörande ett barn, svett av eld. Även talrika fynd av snäckor gjordes, liksom kol, några nötskal och en riklig mängd av kornagnar. Flintan i den norra delen av anläggningen, ca 2400 stycken inklusive vad Schnittger tolkade som 2 spånskrapor, togs upp utan skiktindelning, men i södra halvan tillvaratogs drygt 500 bearbetade och ett mindre antal obearbetad flinta. I det övre bronsålderslagret framkom djurben av samma arter som i det undre lagret. Bland flintan identifierade Schnittger en borr, ett förarbete till en skivskrapa och två knackstenar, liksom eggdelen till en skörbränd skivyxa. Därtill tillvaratogs vad Schnittger bedömnde som 734 bearbetad och 106 obearbetade flinta. En mindre mängd keramik från äldre bronsålder, bränd lera, kol, en bronssyl, fem benprylar, en tandpärla av hund och av kronhjortshorn två stycken bearbetade stycken samt en betselstång hittades också. Kolproverna och makrofossil från lager 2 och 3 saknades vid digitaliseringen, undantaget två skal. Alla andra föremål kunde identifieras, men det fanns också en post med 13 flinta (3203254) och 2 skrapor från lager 1 (fyllningen) (3313301 & 03 )som inte omnämns av Schnittger. Kan de möjligen vara felmärkta? Ett flintföremål som Schnittger har uppgett komma från Hjort I var t ex märkt i magasinet med Hör 2, varför det inte är omöjligt att en viss felmärkning kan ha skett. Nämnas kan också att trälådorna för den övriga flintan från Hörstedts var något dåligt uppmärkt, men på de flesta stod antingen stenålder, bronsålder eller gemensamt sten- och bronsålder, vilket gör klart att de kommer från Lergrafvens två undre lager. Beteckningen sept på lådorna indikerar att dessa lager grävdes i september. Sedan fanns en låda som det bara stod Hörstedt I på och på en lapp i lådan stod "juli-grävningen". Det mest troliga är att flintan här kommer från den först utgrävda fyllningen i Lergrafven (lager 1), även om det inte helt kan uteslutas att det skulle kunna komma från gruvorna. Fast materialet från Hörstedts gruvor låg i en annan tydligt uppmärkt trälåda. Den skålformig gropen i Sjöberg innehöll enligt Schnittger 865 bearbetad och 696 obearbetad flinta som Schnittger daterar till stenåldern och keramik från yngre bronsåldern. Därutöver hittades bränd lera, lite kol, några tamdjursben, ett bearbetat kronhjortshornsstycke, ett skifferbryne, en löpare liksom ett fragment av en flintdolk, ett spån med urhak och ett spetsigt redskap av flinta. Vid digitaliseringen återfanns allt förutom kolprovet samt bränd lera från lager 2 och 3, vilka har förlustanmälts. Det bearbetade stycket av ett kronhjortshorn har sannolikt återfunnits i påse med i så fall felmärkt kontext (lager 3 istället för lager 2) i den osteologiska samlingen, identifierad utifrån avritning och beskrivning i katalogen. Gropen grävdes i tre stick som betecknades Sj I:1, Sj I:2 och Sj I:3. Den kittelformiga gropen i Sjöberg (Sj II) innehöll yngre bronsålderskeramik och talrikt med slagen flinta, men bara ett mindre antal tydligt bearbetade flintor, cirka ett hundratal, tillvaratogs och 20 keramikskärvor. Därutöver hittades kol, tamdjursben, ett fragment av ett lock av bränd lera och ett fynd som Schnittger tolkade som förarbete till sländtrissa. Locket och den föreslagna sländtrissan ligger i ask tillsammans med keramiken. Någon flinta klart kopplad till denna grop hittades inte, men däremot en cigarrask med flinta från boplatsen i södra väggen vid Per Olssons kritbruk. Men vid Per Olssons kritbruk grävde inte Schnittger, det finns ingen uppgift om att han fått flintmaterial därifrån och någon boplats i södra vägen ska inte finnas där enligt uppgift från Elisabeth Rudebeck. Däremot ligger den kittelformiga gropen i södra väggen i Sjöberg, så kanske är det en felskrivning. Material omfattar emellertid inte ett 100-tal flintor utan färre, men stämmer annars väl med beskrivningen. Kolprovet hittades inte vid digitaliseringen. I eldstäderna (Sj III) i Sjöberg hittades 77 bearbetad och 71 obearbetad flinta. I den större västliga eldstaden påträffades tamdjursben tillsammans med ett fragment av en hornhacka. Schnittger menar att djurbenen, bland annat från svin av en mindre ras kommer från brons- eller järnålder, medan hornhackan och flintan kan härledas till stenåldern. Härdarna var nedgrävda på platsen för en flintgruva. Vid digitaliseringen återfanns hornhackan i den osteologiska samlingen. Däremot saknades kolprovet. Flintmaterialet från kulturlager IV (Vattengrafven vid S. Sallerup) i Sjöberg, som Schnittger kategoriserat som bearbetad och obearbetad flinta, motsvarar ungefär 11740 stycken varav 5020 bearbetade (ca 43 %) och 6720 obearbetad (ca 57 %) flinta enligt Schnittger. Utöver detta omnämns 12 flintföremål av vilka Schnittger bedömt 5 som borrar, 6 som olika typer av skrapor och 1 som förarbete till en eldslagningsflinta. Materialet bestod också av yngre bronsålderskeramik, bränd lera, sandstensplattor, obrända tamdjursben och kol. Den bearbetade och obearbetade flintan från alla rutor förutom 1:1, 2:1, 3:2 och 5:2 kunde identifieras. Materialet härifrån saknas säkerligen inte utan ligger omrört tillsammans med materialet från ruta 4,6 eller från tidigt uppackat material av liknande karaktär där kontextmarkeringen inte följt med materialet. Däremot saknas alla andra fynd, såväl keramik, bränd lera, sandstensskivor, de 12 flintföremålen och kolprov. Av dessa har flintföremålen och kolproven förlustanmäls, men resterande material saknas också i dagsläget. Värt att nämna är att inget material från Sjöberg 1 finns upptaget på de gamla katalogkorten. Under uppackningen våren 2025 upptäcktes det att förvärv 13995 stod ihop på pallar med stenåldersmaterial från förvärv 13924 (Ringsjömaterialet från bröderna Reventlows samling). Båda materialen innehöll en stor mängd flinta vilket i några fall lett till en sammanblandning av vissa lokaler. Föremål som varit omärkta har bedömts tillhöra förvärvet 13995, då Reventlow märkte majoriteten av sina föremål med bokstäver och siffror. En bedömning baserades också på föremålens utseende och karaktär för att avgöra vilket förvärv de tillhört, exempelvis har 13995 bestått till stor del av obearbetad eller grovt bearbetad flinta, medan 13924 har tydliga flintföremål, varav en hel del också var patinerade. Digitiseringen av föremålen har utförts av Klara Möller Grapenmark, Agnes Dahlén och Amanda Karlsson.