Förvärv: 13995

Förvärv 13995 omfattar fynd från Bror Schnittgers utgrävning år 1906-1907. Materialet består av fynd som härrör från de undersökta boplatslämningarna och kulturlagren runt om de två kritbruken Hörsteds i Kvarnby och Sjöberg i Södra Sallerup. Gruvorna i Hörsteds består av Hjort I och Hjort II. Sjöberg består av gruvorna Sjöberg I och Sjöberg II. Även lösfynd från P. Olssons kritbruk ingår. Denna accession är en del av en digitaliseringssatsning med syfte att öka spårbarhet och tillgänglighet av samlingarna. I Schnittgers avhandling omnämns bearbetad och obearbetad flinta i form av avslag och avfall som ett rikligt fynd och kom in till SHM i 60 trälådor. Det finns också registrerade fynd och en del lösfynd som Schnittger fick av kritbruksarbetare från platserna. Kritbruken och lagerföljderna är utgrävda i rutsystem. Registreringen av materialet från Schnittgers grävning omfattar de som redogörs i hans avhandling utan större avvikelser rörande obearbetad och bearbetad flinta. Däremot bör det noteras att alla flintföremål inte påträffats i samband med en genomgång av materialet. Detta har lett till att en förlustanmälan gjorts där 31 föremål stod omskrivna i avhandlingen men inte påträffats under registreringsprocessen. Bland annat ett flertal borrar, skrapor, hornföremål, ben och kolprover saknas. Flintamaterialet från Sjöberg I och II, det Schnittger kategoriserar som bearbetad och obearbetad flinta motsvarar ungefär 11740 antal flintföremål. Utöver detta omnämns 12 föremål som Schnittger bedömt till borrar, skrapor, hornhackor och bland annat eldslagningsflinta. Uppskattningsvis har 43% av det totala flintmaterialet spår av bearbetning menar Schnittger. Från Hjort I hittades 14255 bearbetad och obearbetad flinta, där bearbetad flinta utgör ca 52,6 % och obearbetad flinta utgör ca 47,4%. Från Hjort II hittades 1684 bearbetad och oberarbetad flinta där 1106 är bearbetad och 578 är obearbetad. Utgrävningarna och redogörelsen av fyndkontexter anges noggrant i Schnittgers avhandling. En av utgrävningarna skedde vid Lergrafven i Kvarnby som daterades till två olika tidsperioder baserat på dess fynd, det understa lagret till senneolitisk tid och det övre skiktet till yngre bronsålder. I det undre skiktet påträffades stridsyxekeramik som varit en avgörande detalj för dess datering. Övriga föremål från anläggningen inkluderar djurben, flintredskap, två fragment av sländtrissor, benprylar, bronssyl och en del av en käke från ett barn. Utöver flingruvorna undersöktes även ett flertal kulturlager. Lagren är daterade efter keramik från stenåldern. Enligt Schnittgers tolkning av kulturlagren (1-4) beskrivs kulturlager 1 som en skålformig grop som innehöll bearbetad och obearbetad flinta från stenåldern och keramik från bronsåldern. I lager 2 från den kittelformiga gropen i södra väggen hittades bronsålderskeramik och flintavfall och ben från tamdjur. Ett fynd som tolkats som förarbete till sländtrissa påträffades även i lager 2. Lager 3 består av två eldstäder i södra väggen, i ena påträffades animaliska benrester tillsammans med ett förarbete till hornhacka. Schnittger menar att djurbenen, bland annat från svin av en mindre ras kommer från brons- eller järnålder, medan hornhackan och flintan kan härledas till stenåldern. Det sista, kulturlager 4 ”Vattengrafven vid S. Sallerup” är det största kulturlagret och påträffades i kanten av Sjöbergs kritbrott i Södra Sallerup. Där grävdes åtta provrutor. Den djupaste delen var 3 meter ned i marken. Materialet som påträffades i kulturlagret bestod av keramik, flintföremål, bränd lera, sandstensplattor, obrända djurben, kol, skörbränd sten och bearbetad och obearbetad flinta. Keramiken daterades till yngre bronsåldern. Under uppackningen våren 2025 upptäcktes det att förvärv 13995 stod ihop på pallar med stenåldersmaterial från förvärv 13924 (Ringsjömaterialet från bröderna Reventlows samling). Båda materialen innehöll en stor mängd flinta vilket lett till en sammanblandning av vissa lokaler. Föremål som varit omärkta har bedömts tillhöra förvärvet 13995, då Reventlow märkte alla föremål med siffror. En bedömning baserades också på föremålets utseende och karaktär för att avgöra vilket förvärv de tillhört, exempelvis har 13995 bestått till stor del av obearbetad flinta medan 13924 har tydliga flintföremål.