Förvärv: 12676

Digitaliseringssatsning 2025: De två bröderna, grevarna Reventlow (Christian Detlev Reventlow 1842–1908 och Frederik Ferdinand Reventlow 1850–1910), bodde vid Ringsjön och hade ett stort arkeologiskt intresse. De samlade på föremål från alla tidsperioder från ett större geografiskt område, men de gjorde också egna riktade inventeringar och utgrävningar kring just Ringsjön. Deras arbete initierades av att Ringsjöns vattenyta sänktes i början av 1880-talet, vilket exponerade stenåldersfynd på en lång rad platser. Genom deras inventeringar hittade de, karterade och samlade in föremål från sammanlagt 22 olika lokaler med en ofta blandad datering som omfattar hela stenåldern. Det mesolitiska materialet är mest omfattande, men sannolikt finns också en del paleolitiskt material och på vissa lokaler ligger tyngdpunkten på neolitikum. En av de platser med mesolitiska fynd, men där de neolitiska också ger ett starkt intryck är lokalen Ringsjöns utlopp. Detta är den enda av lokalerna från vilken en stor mängd keramik tillvaratogs och grevarna kom också att utföra utgrävningar på platsen åren 1886 och 1887, och olika experter involverades inom såväl kvartärgeologi som makrofossil och osteologi. Flera artiklar om materialet publicerades i Månadsbladet under sent 1800-tal. De fornlämningar som Reventlow hittade kring Ringsjön kom de att benämna med olika bokstäver, och vilken plats som motsvarar vilken bokstav/bokstavskombination framgår av en karta i Reventlows artikel i Ymer 1905. Fynden märktes i hög utsträckning med dessa bokstäver följt av ett löpnummer. Samtidigt upprättade Reventlow kataloger över alla fynd där platserna är beskrivna, kartor finns över fyndspridningen och föremålen är beskrivna utifrån sina löpnummer. Dessa kataloger finns idag samtliga på Antikvarisk-Topografiska arkivet (ATA). Här är de dock märkta med förvärv 14265. Från kataloguppgifter (catview) framgår det dock klart att Reventlows fynd från de stora boplatserna kring just Ringsjön inkom som förvärv 13924. Inom 13924 finns också en samling lösfunna föremål från trakten kring Ringsjön, som har en egen katalog vilken finns i ATA och där under just förvärv 13924. Det finns också en grävningsberättelse för 1887:års utgrävning på ATA. Förvärv 14265 kallas för den Reventlowska samlingen, men utgörs bara av både lösfynd och boplatsfynd som grevarna köpt, fått, hittat själva eller grävt ut men på andra platser än kring just Ringsjön. Det finns för dessa fynd en av grevarna upprättad tjock katalog, även den i ATA. Christian Detlev Reventlow gjorde fyndteckningar, ibland akvareller, av ett flertal utvalda föremål bland Ringsjöfynden, vilka har en otroligt hög kvalitet då Christian även var konstnär. Avbildningarna finns i två kataloger i ATA med tillhörande beskrivningar. Grevarna bestämde tidigt att de vid sin bortgång skulle donera hela sin samling till Historiska museet. I diskussionerna kring detta kom de att skicka ett litet urval av sin samling från Ringsjötrakten i förväg, föremål som märkts med "skickat till Stockholm" i katalogerna. Dessa föremål kom in som förvärv 12676 år 1906. Materialet består av ett mindre urval av fynden från Ringsjöns utlopp i Munkarp socken. Grevarna Reventlows samling var ett av flera material som valdes ut i samband med en digitaliseringssatsning hösten 2025, med syfte att öka spårbarhet och tillgänglighet av samlingarna. Fokus låg enbart på fynden som är påträffade kring Ringsjön och tillhör förvärven 12676 och 13924. Föremålen från 12676 accederades och packades upp redan när det kom in till SHM. Däremot hade föremålen innan denna satsning inte digitaliserats, med undantag av en keramikskärva. Under förutsättning att ingen omblandning skett senare är det således klart att föremålen kommer från Ringsjöns utlopp. Föremålen är också i hög utsträckning märkta med beteckningen för just Ringsjöns utlopp, som är Na följt av siffror. Siffrorna har förts in digitalt under "andra nummer" för att bibehålla kopplingen till Reventlows kataloger och dokumentation. Siffer- och bokstavsmarkeringarna har utförts av Reventlow på både keramik och flinta. Från Ringsjöns utlopp finns det dessutom siffror för grävda rutor. Ett flertal av fynden från dessa rutor har markerats med rutan de påträffades i, med just en siffra omgärdad av en rektangel/ruta. I katalogen är det flintföremål med siffermarkering från 742 och uppåt samt keramikfynd med nummer från 1289 och uppåt som är funna i rutor. Ett problem överlag vid digitiseringen var att bokstäverna och siffrorna bitvis var svåra att tyda. Reventlows kataloger har emellertid varit till stöd i tolkningar. Bläcket på föremålen har i flera fall också förändrats över tid, till exempel ändrat färg. I andra fall har bläcket flutit ut/suddats ut i den mån att det blivit oläsligt. Keramiken från platsen är också väldigt skör. Det bör noteras att Reventlows bedömning av flintmaterialet skiljer sig från vedertagna termer som används idag. Vid digitaliseringen fick vi därför frångå den initiala idén att föra in Reventlows definitioner och beskrivningar, och istället har materialet registreras med det västsvenska sorteringsschemat för flinta som utgångspunkt, alltså GAM 1978. Detta har emellertid inte följts helt strikt. Övriga flinta har exempelvis inte använts som term eftersom all flinta bedömdes som klart slagen, och den har därför registrerats som just slagen flinta. För vissa tydliga förarbeten har denna term använts istället för "stycke med tillhuggning" vilket annars var en användbar term för det stora mesolitiska fyndmaterialet. Någon åtskillnad mellan hela och fragment av spån och avslag har inte heller gjorts, utan de har registrerats tillsammans. Däremot har vi skiljt mellan kärnor och kärnfragment A respektive B. För dekorerad keramik har Österholms keramikschema från 1989 använts som stöd. Keramiken har registrerats efter kärldel och huruvida de har dekor eller ej, samt efter deras undernummer. Skärvor med bevarad mynning (oavsett hur stor övrig del av kärlet som varit bevarad) har skiljts från skärvor med skuldror (där dessa finns men inte mynningsranden). Därtill har tjocka bottenbitar registrerats för sig och resterande skärvor har fallit under kategorien buk. Varken vikt eller mått har tagits på föremålen vid digitaliseringen. Bara antal har angivits. Vid större antal föremål inom en enda post har däremot vikt tagits istället för antal. Som kompensation för detta har alla föremål dokumentationsfotograferats. Som en avslutande instats skannades även Christian Detlev Reventlow ritningar och akvareller in och de har lagts in i databasen kopplat till respektive föremål då det varit möjlig. Värt att notera är att alla fynd som finns avtecknade inte har lokaliserats bland det digitaliserade materialet från 12676, vilket kan bero på svårläsa fyndmärkningar. Huvudkatalogen som skrevs av SHM år 1906 (se SHMs gamla inscannade katalogkort i catview) omnämner att 12676 innefattar ett material bestående av tre pilspetsar med tånge, två klotformade knackstenar, två skivyxor och 11 skrapor. Under digitiseringssatsningen har ett betydligt större material registrerats från 12676 än vad som omnämndes finnas 1906. Fynd märkta med 12676 liggandes i askar med fyndetiketter där detta förvärvsnummer angetts har också registrerades under detta förvärv, men det har inte funnits tid att dubbelkolla om detta stämmer mot Reventlows kataloger. Digitiseringen har utförts av Klara Möller Grapenmark, Agnes Dahlén och Amanda Karlsson.