Förvärv: 36386

2007 utförde UV Mitt på uppdrag av länsstyrelsen i Södermanlands län arkeologiska förundersökningar och särskilda undersökningar i Stenbro 1:8, Helgona socken, Södermanland, RAÄ 351, 352, 353 och 369. Detta med anledning av att det på området skulle byggas en stor handelsplats. Det genomfördes en förundersökning på RAÄ 351 som var en förmodad stensättning men det visade sig att det inte fanns något där av antikvariskt intresse. På RAÄ 352 som var en stensättning utfördes en särskild undersökning. På RAÄ 353 som var en grav- och boplats utfördes en förundersökning och en särskild undersökning. På RAÄ 369 som var en stensättning utfördes en särskild undersökning. RAÄ 352 låg i anslutning till RAÄ 353 som var ett ca 60 x 30 meter stort område. Det visade sig dock att boplatsen högst troligen fortsatte utanför undersökningsområdet vilket gjorde den svårtolkad. På platsen hittades anläggningar, lager och fynd vilket tydde på att platsen hade brukats och dateringar som gjordes pekade på att platsen började användas under sen bronsålder när skärvstenslager uppfördes på branta sluttningar där människorna eldat under lång tid. Då det inte har påträffades tydliga spår efter huskonstruktioner så framfördes tolkningar i rapporten om att platsen kunde ha haft en rituell betydelse, tex i samband med begravningar. Några stolphål påträffades och även keramik samt sädeskorn så det har varit en använd plats men kanske inte som en permanent gård. De dateringar som gjorts visar att platsen började användes under sen bronsålder och tidig förromersk järnålder, att det även förekom aktiviteter under romersk järnålder samt spår av att platsen använts under senare tid då järnföremål såsom hästskor, hästskosömmar och ett lieblad hittades där. Det fanns även odlingsytor som kan ha använts under både förhistorisk och historisk tid. På platsen framkom totalt fem stensättningar. Den ena var A13 (RAÄ 352) som låg i nedre delen av fornlämningsområdet, den andra var A2786 (RAÄ 369) och var ensamliggande. De tre kvarvarande hade placerats på ett krön och var A10, A11 och A12. Två av gravarna daterades till förromersk järnålder (A11 och A2786), en till romersk järnålder (A13) medan de kvarvarande hade karaktären äldre järnålder och troligen i närmare grad förromersk järnålder. Grav A12 innehöll inga brända ben vilka de andra gjorde och de ben som kunde bestämmas var tillhörande vuxna personer. A10 innehöll en stor mängd bränd lera vilket var medvetet lagd i packningen, detta var även den största anläggningen. Det fanns även keramik och kvarts i graven. A11 hade även den bränd lera men inte i samma mängd. A12 som var bentom hade en knacksten/löpare liggandes ytligt och även här fanns lerklining, bränd lera och kvarts. A13 innehöll lite keramik och brända ben och var den grav som dateras till romersk järnålder. A2786 innehöll lite brända ben. De fynd som påträffades på undersökningsområdet var främst bränd lera och lerklining, men det fanns även keramikskärvor, brända ben men även några obrända tandfragment, avslag av både kvarts och flinta, några knackstenar, löpare osv. Accession har skett efter beslut av RAÄ enligt KML. Vinberg, Ann med bidrag av Katarina Appelgren och Eva Hjärthner-Holdar. Gravar, ritualer och boplatslämningar i Påljungshage. Lämningar från bronsålder och äldre järnålder. Södermanland, Helgona socken, Stenbro 1:8, RAÄ 351, RAÄ 352, RAÄ 353 och RAÄ 369. Riksantikvarieämbetet, avdelningen för arkeologiska undersökningar. UV Mitt, rapport 2009:14. Arkeologiska förundersökningar och undersökningar. 2009.