Förvärv: 34137

Gravfältet Tors Backe ligger ca 150 meter norr om Sollentuna pendeltågsstation. Under 1980-talet utfördes här ett antal arkeologiska undersökningar varav de största genomfördes 1987-1989 av Riksantikvarieämbetets arkeologiska avdelning UV-Stockholm. Undersökningarna föranleddes av att Sollentuna kommun ville förtäta den befintliga bebyggelsen och utöka den med service- och kontorsbyggnader. Utgrävningarna på 1980-talet var omfattande men gravfältets kärnområde kvarligger. Undersökningarna 1987-1989 kom att omfatta ca 12000 kvadratmeter, varav ungefär hälften undersöktes intensivt och hälften med sökschakt. På platsen fanns gravar från folkvandringstid-vikingatid, med en tyngdpunkt i vikingatid, samt boplatslämningar. I de flesta fall överlagrade gravarna äldre boplatslämningar men i en del av undersökningsområdet överlagrade boplatslämningarna gravarna. 64 gravar kom att undersökas. Av dessa var ett fåtal synliga före undersökningen medan de flesta framkom vid rensning. Flera av gravarna var skadade av den villabebyggelse som anlades på platsen i början av 1900-talet. På vissa ställen var områdena mellan gravarna utfyllda med sopor. 41 av gravarna hade en gravöverbyggnad i form av en stensättning. Det förmodas att de skadade gravar som saknade gravöverbyggnad också haft sådana. Av de 64 undersökta gravarna var det dominerande gravskicket brandgravar men 24 stycken var skelettgravar. Av skelettgravarna hade samtliga utom två gravöverbyggnader i form av en stenpackning. Dessa varierade i form mellan kistformade, ovala och runda. Brandgravarna innehöll ben efter människa och i flera fall även djur. I de vendeltida gravarna påträffades häst, får/get, hund, tamhöns, nöt etc. Enda skillnaden i djuruppsättningen mot de vikingatida brandgravarna var att dessa inte innehöll nöt. I en av de vikingatida gravarna påträffades även en hel katt. Endast två gravar på gravfältet uppvisade extra hög status. En vendeltida grav urskilde sig gällande djurrepresentation. En yngling (13-15 år) i grav A166 fick på gravbålet med sig häst, nötkreatur, hund, spädgris, höns- och andfågel samt duvhök och örn. Örnen i fråga är den första påträffade i en svensk grav. Även gravgåvorna tyder på högre status då individen gravlagts med en uppsättning spelpjäser och en kniv med ett välgjort ornerat skaft av ben/horn. Grav A151 var en kvinnograv med en rik smyckesuppsättning bestående av ett 80-tal pärlor, ett ovalspänne och ett ryggknappspänne. Som djuroffer hade kvinnan fått med sig en spädgris, en liten hund samt får eller get. Bland skelettgravarna kan nämnas A 107 där en kvinna gravlagts med en 15-årig individ under fötterna. Övriga föremål från brandgravarna som kan nämnas är ett gravkärl av slavisk import, torshammarringar, spännbucklor, vikter, keramik, kammar, pärlor, mm. I två skelettgravar påträffades spännbucklor, varav de i den ena graven daterades till olika århundraden (800-tal och 900-tal). Detta har tolkats som arvegods. Ett av de mest ovanliga föremålen på gravfältet var ett gjutet kors i bly som verkar suttit infattat då det saknade upphängningshål. Det hittades i en skelettgrav tillsammans med bl a en vikt som förmodligen legat i en läderpung vid den dödes höft. På Tors Backe hittades redan under grävningarna i början på 1900-talet två likarmade hängkors av brons. Dessa har daterats till 800-tal och är bland de äldsta av sitt slag i Sverige. Även under 1981-års grävning framkom ett kors i vitmetall (se SHM inv.nr 20926 och 34351). I övrigt utgjordes de vanligaste fynden i skelettgravarna, då sådana förekom, av knivar men även kammar, ringspänne, bältessölja och pärlor förekom. Boplatslämningar fanns inom hela undersökningsområdet. Sammanlagt påträffades 222 anläggningar av boplatskaraktär, varav ett hundratal identifierades som stolphål och ett fyrtiotal som härdar. I övrigt påträffades nedgrävningar, kokgropar, sotfläckar, rännor och stensyllar. Fem hus kunde identifieras. C14-analyser från boplatslämningarna har gett dateringar från 300 f Kr – 800 e Kr. Boplatslämningarna tycks huvudsakligen varit äldre än gravarna. Några av lämningarna i områdets östra del kan dock vara från historisk tid. I detta område överlagras några skelettgravar. Föremålen som påträffades i boplatslämningarna utgjordes av keramik, bränd lera, slagg och lerklining. Accession har skett enligt KML efter beslut av RAÄ. Rapport: Carlsson, M. m. fl. 1996. Tors Backe – gravar och hus inom Bagare ägor. UV Stockholm, 1996:107. Handlingar och arkivmaterial förvaras på ATA. RAÄ dnr: 2301/87 SHM dnr: 602-1335-2003 Jenny Radon