Förvärv: 34902

Under delar av åren 1971-1972 undersökte Riksantikvarieämbetets byrå för arkeologiska undersökningar, UV Mitt, flera fornlämningsmiljöer i Årby i Turinge sn i Södermanland. Undersökningarna föranleddes av att Statens Vägverk ämnade bygga ut E3.an till en motortrafikled. Turinge sn utgörs av en öst-västlig sprickdal och var under bronsåldern en långsmal fjärd. De undersökta fornlämningarna utgjordes av två gravfält från yngre järnålder/tidig medeltid (RAÄ 153 och RAÄ 165), en skärvstenslokal (RAÄ 166). Under de båda gravfälten framkom äldre boplatslämningar som fått egna RAÄ-nr. Boplatsen under RAÄ 153 kom att få nummer RAÄ 551 och utgjordes av en kringbyggd gård med dateringar till främst folkvandringstid. På boplatsytan fanns även 4 skärvstenshögar från äldre bronsålder. Boplatsen under RAÄ 165 kom att få nummer RAÄ 549 och utgjordes av 9 skärvstenshögar varav de flesta var från äldre bronsålder men en daterades till romersk järnålder. De övriga boplatslämningarna daterades äldre järnålder och bronsålder. Fornlämningarna har tilldelats olika förvärvsnummer av SHM. Se följande: RAÄ 153 Förvärv 34901 RAÄ 165 Förvärv 34902 RAÄ 166 Förvärv 34903 RAÄ 549 Förvärv 34904 RAÄ 551 Förvärv 34905. Denna text behandlar RAÄ 165. Gravfältet RAÄ 165 var från början registrerad som en osäker grav. Vid avbaning framkom 69 gravar som daterades till yngre järnålder och sen vikingatid/tidig medeltid. Gravarna utgjordes av 23 brandgravar, 36 skelettgravar och 10 fyndtomma. Flera av skelettgravarna kan på grund av sin ringa storlek ha varit barngravar. De flesta gravformerna utgjordes av rundade, fyrkantiga eller oregelbundna stensättningar. Många av skelettgravarna saknade fast markering ovan mark, något som kan bero på att ytan stenröjts. Detta medförde att flera av dessa gravar upptäcktes i samband med att den underliggande boplatsytan framrensades. Då framkom även den båtgrav som gjort platsen känd. Båtgraven, A 57, täcktes av en skeppsliknande stensättning som var lika stor som nedgrävningen för båten. Båten var ca 6,8 m lång och hade över 200 bevarade nitar. I båtens ena ände låg ett hästkranium och intill detta ett stångbetsel med en dragkrok, remtygsdetaljer och dekorationer av järn. Graven innehöll en kvinna med rik smyckesuppsättning, bl a två dubbelskaliga ovala spännbucklor med tygrester och en mängd pärlor. Med sig hade den döda även fått en ullsax med silverinläggningar. Utöver detta bar hon fem runda hängen av brons varav två är genombrutna, tre har djurornamentik, två växtornamentik, och ett förgyllt rundspänne (skivspänne). En järnkniv låg vid hennes sida. Innan graven lades igen hade den döda täckts med näver. Bland övriga föremål från gravfältet kan nämnas fler ovala spännbucklor, en spjutspets, knivar, torshammarringar, keramik, pärlor, brynen, nålar och nålhus, kamfragment mm. Rapport saknas och endast en rapportsammanställning finns, sammanställd av Sten Tesch 2006. Dokumentationsmaterial förvaras på ATA. Accession har skett enligt KML efter beslut av RAÄ. RAÄ dnr: 321-4606-2006 SHM dnr: 602-615-2009 Jenny Radon 2024-05-06