Förvärv: 35211

Åren 1995-1998 utförde Riksantikvarieämbetet UV Öst arkeologiska undersökningar vid Vadstena slott, RAÄ 21, Vadstena sn, Östergötland. Ansvarig var Rikard Hedvall. Undersökningarna föranleddes av nyuppförandet av den västra och södra slottsvallen till Vadstena slott och omfattade 4000m². De äldsta lämningar som påträffades utgjordes av rester av en byggnad samt stenläggning i vallområdets västra del, på en förhöjning nära den ursprungliga strandbrinken. Dessa byggnadslämningar kan vara en rest av en gård, och fasen ges en grov datering till 1000- till 1300-talen. Detta är ett av de äldsta spåren av bebyggelsen i staden före klostrets etablering, samtida med Folkungaättens palats och S:t Pers kyrka. I perioden 1300-talet till 1400-talets början grävdes två stora diken eller vallgravar som sannolikt utgör rester av stadens försvar. Under 1400-talets första hälft skedde en påtaglig förtätning av bebyggelsen i området med åtminstone delvis reglerade tomter, och vallgravarna förlorade sin funktion. Sammanlagt 10 tomter identifierades under utgrävningen, liksom rester av gator och gränder i området. På tomterna fanns bostadshus, men också rika spår efter framför allt metallhantverk. Inför slottets uppförande avhystes tomterna 1544, och i den nästföljande fasen mellan år 1545 och 1600-talets början skedde byggnadsarbeten relaterade till uppförandet av slottet. Fyndmaterialet är tillvarataget per 1 m² och lager. Vid undersökningen användes olika metoder från maskingrävning till handgrävning och vattensållning vilket påverkar fyndmaterialets representativitet. Fyndmaterialet kan dateras till tidig-hög-senmedeltid samt nyare tid. Det består av boplatsmaterial av trä, läder, keramik, järn, cu-leg samt omfattande spår av metallhantverk som exempelvis gjutformar och slagger. Vissa av slaggfynden har tolkats som möjliga spår av alkemi eller experimentellt metallhantverk. Ett omfattande djurbensmaterial tillvaratogs också, som både visar att kött från exempelvis nöt inköpts från kanske mer specialiserade köttmånglare eller slaktare, medan svin eventuellt hållits på gårdarna. Förändringar i bebyggelsen skildras genom nio olika faser: fas 1 000-1300, fas 2 1300-1400, fas 3 1400-1450, fas 4 1450-1480, fas 5 1480-1487, fas 6 1490-1510/20, fas 7 1510/20-1544, fas 8 1545-1600, fas 9 1860-1994. Fas 1-2 utgör en tid före stadsbebyggelsen samt den äldsta bebyggelsen, fas 3-7 behandlar själva stadsbebyggelsen, dess utveckling och förtätning, fas 8 skildrar anläggningar som tillhör slottet och fas 9 visar sentida markingrepp. Dateringen av faserna bygger på dendrokronologiska analyser, en C14-analys, mynt samt några andra föremål (se Hedvall 2000:24-42). Dateringen av fyndmaterialet har till stora delar skett utifrån fasindelningarna, vilket lämnar öppet för vissa felmarginaler. 2014-12-29 Helena Rosengren Accession har skett efter beslut av RAÄ enligt KML. SHM dnr 602-63-2009 RAÄ dnr 321-4225-2008 Handlingar i ATA. Hedvall R. (red.). Stadsgårdar i den senmedeltida staden Sanden, Vadstena. Vadstena stad och kommun, Östergötland. Rapport UV Öst 2000:26. Linköping. Hedvall, R. (red.). 2002. Arkeologi i Vadstena. Riksantikvarieämbetet, Stockholm.