Förvärv: 34059

År 1993-1994 utförde Riksantikvarieämbetet UV Linköping en arkeologisk slutundersökning av fornlämning 166 och 167, Pryssgården, dåvarande Östra Eneby (nu Norrköping) socken, Östergötland, under ledning av Hélène Borna-Ahlkvist, Lena Lindgren-Hertz och Ulf Stålbom. Undersökningen föranleddes av en ny dragning av motorvägen E4. Fornlämning 167 fördes senare samman med 166 då man inte kunde hitta någon avgränsning mellan dem. Området visade sig rymma Östergötlands dittills största boplatskomplex, med tyngdpunkten i bronsålder och äldre järnålder. Totalt undersöktes ett 90-tal hus, daterade från äldsta bronsålder och in i medeltid. Majoriteten av husen var treskeppiga långhus, men det fanns även ett mesulahus samt mindre hus, hyddor och grophus. Även fynd från senneolitisk tid finns i materialet. Fynden domineras av ett mycket stort keramikmaterial som förekommer i de flesta anläggningarna. Övriga fynd är bearbetad sten, brons- och järnföremål, glaspärlor, organiskt material, benföremål samt brända och obrända djurben. Bland stenföremålen finns 85 malstenslöpare. Accession har skett efter beslut av RAÄ enligt KML. Tryckta rapporter: Borna-Ahlkvist, H., Lindgren-Hertz, L. & Stålbom, U. 1998. Pryssgården från stenålder till medeltid. UV Linköping 1998:13. SHM dnr 602-322-2001. RAÄ dnr 8265/92, 321-5805-1999. Handlingar i ATA. Lisa Hartzell 2009-05-26