Förvärv: 37183

Det marinarkeologiska projektet ”Maritima Birka”, tillsammans med dess föregångare ”Vikingatida skepp och bebyggelse”, genomfördes mellan 2004 och 2014 i ett samarbete mellan Statens maritima museer och forskningsinstitutet MARIS vid Södertörns högskola. Projektet fokuserade på hamnpalissadens beskaffenhet och ålder (Olsson 2017: 42–56), liksom på den södra delen av hamnbassängen kring Båtudden och ett stenröse vid stranden (Olsson 2017: 17–97; 319–400) såsom den norra delen av hamnen vid Skräddarudd (Olsson 2017: 239–285). De olika fältkampanjer inom ”Maritima Birka” projektet avrapporterades i samlingsrapporten “Maritima Birka. Rapport över marinarkeologiska undersökningar av kulturlager och pålanläggning i vattenområdet utanför Svarta jorden på Björkö 2004–2014” (Olsson 2017). Medan fältkampanjerna mellan åren 2004–2012 avrapporterades sammanslagningsvis (kapitel 2), ägnades undersökningarna år 2013 vid Skräddaudden (kapitel 3) och år 2014 vid Båtudden (kapitel 4) ett separat kapitel, som även rymmer egna separata fyndlistor. Samtliga inkomna föremål accederades under det enhälliga förvärvsnummer SHM 37183. Totalt accederades 1670 föremålsposter. Inom förvärvet är det fältundersökningarna som redovisar föremålens tillhörighet till deras motsvarande fältkampanjer. Från den första fältkampanjen ”Båtudden 2004” härrör inga föremål, medan under år 2009 var det inga undersökningar som ägde rum. Under åren 2010 och 2011 grävdes det flera schakt samtidigt som delar respektive fältundersökningsnumret (fältundersökning 5156_U: Båtudden 2010, landschakt 2010; fältundersökning 5157_U: Båtudden 2011, landschakt 2011, spantområde 2011). För att kunna filtrera fram även de mindre schakten som grävdes under dessa år skapades för dessa separata kontexter: fältundersökning 5156_U – landschakt 2010: kontext 168238_U; fältundersökning 5157_U – landschakt 2011: kontext 168252_U och spantområde 2011: kontext 168253_U). Båtudden 2005 (fältundersökning 145487_U) Inventering av pålanläggningen utanför Svara jorden. Lösfynd, ingen schaktgrävning: 1 föremålspost; Båtudden 2006 (fältundersökning 148395_U) Inventering av pålanläggningen utanför Svara jorden. Lösfynd, ingen schaktgrävning: 2 föremålsposter; Båtudden 2007 (fältundersökning 5155_U) Provgrop (2,1 x 1,5 meter), 30 meter norr om Båtudden och vid T-format köl: 7 föremålsposter; Båtudden 2008 (fältundersökning 148396_U) Inventering av pålanläggningen utanför Svara jorden. Lösfynd, ingen schaktgrävning: 2 föremålsposter; Båtudden 2010 (fältundersökning 5156_U) Profilrad av sex individuella provgropar (cirka 1 x 1 meter), vinkelrätt mot stranden. Strax söder om Båtudden och vid landschakt 2010: 80 föremålsposter; Landschakt 2010 (fältundersökning 5156_U, kontext 168238_U) Schakt (6 x 1,5 meter) över stenröse på stranden: 5 föremålsposter; Båtudden 2011 (fältundersökning 5157_U) Schakt (3 x 2 meter [volym: 4 m3]), på stenansamling i förlängning av udden ut i vattnet: 163 föremålsposter; Landschakt 2011 (fältundersökning 5157_U, kontext 168252_U) L-format schakt (4,5 x 1 meter) över stenröse (→ landschakt 2010) på stranden: 7 föremålsposter; Spantområde 2011 (fältundersökning 5157_U, kontext 168253_U) Provgrop (0,15 m2), bärning av spant FID 3002000 (Båtudden 2010?) som inventerades år 2008: 16 föremålsposter; Båtudden 2012 (fältundersökning 148397_U) Schakt (3 x 2 meter [volym: 4 m3]), på stenansamling (→ Båtudden 2011) i förlängning av udden ut i vattnet: 198 föremålsposter; Skräddarudd 2013 (fältundersökning 148398_U) Schakt (3 x 2 meter), vid pålanläggningens sträckning: 170 föremålsposter; Båtudden 2014 (fältundersökning 148399_U) Schakt (3 x 2 meter [volym: ?]) på stenansamling (→ Båtudden 2011, 2012) i förlängning av udden ut i vattnet: 960 föremålsposter. Rapportens fyndlista för undersökningarna vid Båtudden 2014 (Olsson 2017: 479–516) visade sig har felaktiga fyndnumren som inte stämmer överens med den ursprungliga numreringen på fyndlapparna av själva föremålen. Informationen om denna problematik delades redan i samband med fyndinlämningen. I Adlib sparades den ursprungliga – och korrekta – fyndnumreringen som ”andra_nummer” (fyndnummer) så att informationen på fyndlappen och databasen stämmer överens; den felaktiga numreringen från rapportens föremålslista importerades som en notering i fliken ”Nummer/Relationer”. Ytterligare information samt sidhänvisningar i rapporten tillades i fliken ”Litteraturhänvisningar” under den pågående accessionen. Föremålsbeskrivningar såsom all annan information som importerades i Adlib tar hänsyn till rapportens hopblandning och återger den korrekta informationen avsett till de rätta föremålen. Föremålsaccessionen skedde inom för ramen av SweDigArch-projektet som en specialinventering på grund av träföremålens unicitet, eftersom den pågående landhöjningen annars förhindra bevaringen av organiska material. Att föremålen dock härstammar från den yttersta ytterkanten av den dåvarande – och idag fortfarande vattentäckta – hamnbassängen visar frånvaron av t.ex. keramiska kärl (t.ex. Olsson 2017: 350); endast flyttande föremål avlagrades här. Den iakttagna lagerföljden måste således anses som eroderat material från Svarta jorden som avsattes i en sekundär kontext. Accessionen inom SweDigArch gav möjligheten till att bestämma och beskriva detta unika material lite mer utförlig. Paralleller bland de samtida träföremålen från Hedeby med sina gynnsamma förhållanden för organiskt material är påfallande (Westphal 2006). Dessutom tillät SweDigArch-accessionen en antikvarisk fotodokumentation av inte bara ett urval av fyndmaterialet, men av materialet i sin helhet. Utöver det dokumenterades ett urval av föremål med 3D-skanning.