Förvärv: 37326

Forskningsundersökning av en tegelugn inom fornlämningen Boo 22:1 i Boo socken, Uppland. Undersökningen leddes av markägaren och uppdragsgivaren docent Jan Peder Lamm. Fältarbetet pågick framförallt under 2008–2010 och 2011 under ledning av Riksantikvarieämbetet, UV Mitt. Under 2006 och 2007 utfördes mindre arkeologiska insatser på platsen för att fastställa vilken typ av fornlämning anläggningen representerad och en raserad tegelugn kunde konstateras. Med hänsyn till närbelägna goda hamnlägen och ugnens väl tilltagna mått bedömdes det peka mot en omfattande produktion av tegel. Inga fler ugnskonstruktioner kunde konstateras på platsen. Målsättningen med undersökningarna 2008-2010 var att få en uppfattning om ugnen storlek, konstruktion och relativa kronologi. Undersökningsytan ökades successivt till att omfatta större delen av tegelugnen, dvs murarnas ovansida och insida samt golv. Totalt undersöktes 114kvm inom och i anslutning till tegelugnen. Undersökningarna under 2011 syftade till att få en uppfattning om fyrgravens storlek, karaktär och organisation samt att identifiera en samtida strandkant och markens ursprungliga topografi. Tegelugnen konstaterades vara rektangulär med måtten 9,05 x 8,35 meter med bevarade väggar upp till 1,8 meters höjd. Ursprunglig höjd uppskattas till omkring 4 meter. Frontmuren var troligen byggd i skalmursteknik och i den fanns totalt fyra fyröppningar, byggda av tegel i så kallat stickvalv. Den ena fyröppningen var igenfylld av kalk och kalkbruk med inslag av tegel, och har alltså inte rivits efter sista bränningen i ugnen. Ombyggnationer av golvet kunde fastställas i form av att tre (ev fyra) olika nivåer, alla i tegel, iakttogs. Utanför frontmuren undersöktes en liten yta av fyrgraven (arbetsyta framför ugnen), där rester efter två murkonstruktioner hittades. Utmed väggarna i ugnen hittades kvarliggande tegelstenar som inte tillvaratagits sedan de brändes i ugnen. Rester av kalk på en del tegel från ugnen, samt fynd av både bruten och naturlig kalksten, tolkades som att ugnen även användes för kalkbränning. Vid undersökningarna framkom stora mängder tegelstenar, både hela och fragmenterade, i stort sett uteslutande enkelt murtegel. Den dominerande versionen omfattar tegelstenar inom intervallet 8,5–9x14–14,5x29–30 cm. Det gäller för både lösa tegelstenar samt de som ingått i ugnskonstruktionen. Teglet i det övre golvet har dimensionerna cirka 8x13–13,5x28–28,5 vilket är något grövre än stenarna i golvlagret under. Flera tegelstenar har avtryck efter distanser från torkningsprocessen, vanligen på ena kortsidan efter det redskap som använts för att lossa råteglet från formen. Även avtryck i form av barnfot, hundtass och rådjursklöv finns i materialet. Utifrån undersökningsresultaten urskiljs tre olika faser i ugnens konstruktion. Troligen har tegelugnen anlagts kring 1200-talets mitt och sedan varit i bruk till tidigt 1400-tal, eventuellt längre. Ugnens läge invid stranden till Baggensfjärden indikerar att teglet fraktats från platsen med båt, förmodligen in till det närliggande Stockholm. Totalt omhändertogs 157 tegelstenar och åtta byggnadsstenar från undersökningarna, dessvärre blev stenarna inte inmätta under fältarbetet och en fyndförteckning upprättades aldrig, vare sig i fält eller vid rapportarbetet. Materialet förvarades under en längre tid på museet HAMN i Nacka utan beslut om fyndfördelning eftersom uppgifter om att materialet sparats saknades i rapporten. När museet HAMN skulle stänga upprättades en förenklad fyndförteckning och Riksantikvarieämbetet fattade beslut om fyndöverföring till SHM, dnr 342-2023-1802. 2025-09-23, Helena Rosengren