Förvärv: 37000

Mellan åren 2001 och 2004 utförde RAÄ UV Väst på uppdrag av Vägverket Region Väst arkeologiska undersökningar inför byggandet av Götatunneln som sträcker sig 1,7 km under centrala Göteborg. Undersökningen omfattade bland annat olika typer av befästningsanläggningar och hamn- och piranläggningar från 1600–1800-tal. Vid tunnelpåslaget Lilla Bommen påträffades 2001 en fartygslämning som undersöktes under perioden oktober-november det året. Under januari 2002 utfördes kompletterande dokumentation. Fartygslämningen kom att kallas för Götabåten (eller Götavraket). Vid tunnelpåslaget Lilla Bommen påträffades 2001 en fartygslämning som undersöktes under perioden oktober-november det året. Fartgslämningen kom att kallas för Götabåten (eller Götavraket). Fartygslämningen påträffades under mer än tre meter tjocka fyllnadsmassor på ett djup av ca 60 cm under dagens älvnivå. Undersökningen omfattade en byggnadsarkeologisk undersökning av fartygskonstruktionen samt undersökningar av de kulturlager som hörde till farttygslämningen. Från undersökningen av kulturlagren omhändertogs endast fynd som utifrån sin kontext och eller funktion kunde antas sammanhöra med fartyget. Inmätning av fynd, löst liggande konstruktionstimmer och anläggningar gjordes löpande med totalstation. Den byggnadsarkeologiska undersökningen omfattade dokumentation i plan och sektion av fartygets sammanhängande konstruktion. Dokumentationen bestod av fotografering, manuell uppmätning och beskrivning samt fotogrammetrisk dokumentation. Undersökningen av fartygslämningen visar att Götabåten varit en öppen, lastdryg och grundgående båt med en ursprunglig längd av omkring 11 meter. Den var klinkbyggd och enmastad, sannolikt försedd med ett råsegel. Fynd av en löst liggande årtull ger en indikation om att den även kan ha förts fram med åror. Den dendrokronologiska analysen pekar på att båten byggdes mellan åren 1658 och 1662. Götabåten är den första fullständigt undersökta och dokumenterade fartygslämningen i Göteborg och är ett av få kända västsvenska exempel på klinkbyggda fartyg från 1600-talet. Unikt i sammanhanget är även att fartygslämningen omhändertogs och konserverades för att fortsätta vara en kunskapskälla för framtida forskning. Som ett led i dokumentationen utformades också en digital rekonstruktion av fartyget som tillsammans med övrig dokumentation och tolkning utgör en viktig kunskapsbas att bygga vidare på.