Wanda Lanzers arkiv

Wanda Lanzer föddes i Wien och var dotter till advokaten Max Landau (egentligen Moses Nachmann Landau) och hans fru Helene, född Gumplowicz. Lanzer gick i folkskola och en kort tid på flicklyceum i Wien tills hennes föräldrar skilde sig och hon flyttade till Lviv, Polen, med sin far och sina bröder 1911. Här tog hon examen. Därefter undervisade hon i tyska i en flickskola och studerade vid universitetet i Kraków. Under sina studier var Lanzer engagerad i vuxenutbildning och var medgrundare till ett sorts kvällsgymnasium för arbetande. Lanzer återkom till Wien 1922 och disputerade 1924 vid Wiens universitet i "Marxistiska kristeorier". Året därpå gifte hon sig med advokaten Felix Lanzer. De fick två döttrar. Efter disputationen arbetade Lanzer som kommunal tjänsteman i Wien. Från 1927 arbetade hon för arbetsmarknadskammarens samhällsvetenskapliga studiebibliotek, men avskedades 1934 av politiska skäl. Efter Anschluss (när österrikiska och tyska nationalsocialister införlivade Österrike i det nationalsocialistiska tyska riket, mars 1938) genomsöktes familjens lägenhet av nazister. Några dagar senare försvann Lanzers make spårlöst. Hans öde är okänt. Med hjälp av svenska Arbetarrörelsens flyktinghjälp kunde Lanzer och hennes döttrar fly till Sverige våren 1939. För att få uppehållstillstånd var Sverige enbart tänkt att agera transitland. I Wanda Lanzers fall var planen att hon och barnen skulle vidare till USA så snart det var möjligt. Under tiden arbetade Lanzer bland annat som arkivarbetare i Stockholms stadsarkiv. När kriget var slut var Lanzer ännu kvar i Sverige och fick då arbete som tolk och kurator vid Beredskapssjukhuset Sigtuna, där kvinnliga överlevanden från koncentrationslägret Bergen Belsen internerades för sjukvård och tillfrisknande. Arbetet pågick under andra halvåret av 1945. Från mars 1946 arbetade Lanzer på Mosaiska församlingens emigrantavdelning. Sannolikt hade hon i uppdrag att hjälpa överlevanden att hitta och återförenas med sina släktingar. Lanzer behöll kontakten med flera överlevanden långt efter tiden på Sigtuna. I korrespondensen kan man följa hur det gick för dessa kvinnor fram till några år efter kriget. 1949 fick Lanzer tjänst som arkivarie på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek där hon arbetade till sin pensionering 1964. Hon flyttade då tillbaka Wien, där hon grundade "Socialarkivet" för Wiens arbetarkammare. Wanda Lanzer var ledamot i styrelsen för ”Föreningen för arbetarrörelsens historia” fram till sin död 1980.