Föremål

David Carnegie, Carnegie & Co

Upphov: Bonnevier, Helena, Ekonomiska museet - Kungliga myntkabinettet/SHM (CC BY 4.0) Du får bearbeta och dela verket för alla ändamål, även kommersiella, så länge du anger upphovsperson och licensgivare.

LADDA NER BILDEN Information om bilden
Museum
Ekonomiska museet - Kungliga myntkabinettet
Föremålsbenämning
Medalj
Material
Silver
Storlek
Diameter 48 mm
Teknik
Prägling
Datering
1886
Tillverkningsplats
Tillverkare
Avbildad
Föremålsnummer
3120751
Förvärvsnummer
Omnämns i katalog
Förvärvsdatum
1887
Tillhörande texter
Typ
Föremålsskylt
Titel
David Carnegie den yngre, D. Carnegie & Co
Källa
Till Ekonomiska museets permanenta utställning
Datum
2024-05-22
Text

På medaljens åtsida (framsida) ses David Carnegie den yngre i profil och på frånsidan (baksidan) ses Carnegie-bruket vid Klippan. Medaljen gavs ut för att högtidlighålla att bruket varit i D. Carnegie & Co:s ägo i 50 år. Omskriften (texten) på frånsidan lyder: ”FRÅN AKTIEBOLAGET D.CARNEGIE & CO: HALVSEKELSMINNE 1836–1886: TILL FÖRMÄN OCH ARBETARE”. Medaljen som är i silver är graverad av Lea Ahlborn.

David Carnegie den yngre (1813–1890) flyttade till Göteborg från Skottland 1830 för att arbeta i sin farbror, David Carnegie den äldres (1772–1837) handelshus D. Carnegie & Co. Han blev 1835 delägare.

Handelshuset var ett av Göteborgs störta och verksamheten bestod bland annat av export av sill, tjära och trävaror och import av bland annat salt och vin. I verksamheten ingick också rederiverksamhet, järnbruk och sågverk. 1836 köpte David Carnegie den yngre de Lorentska porter- och sockerbruken vid Klippan på en konkursauktion. Det blev med tiden Göteborgs störta industriföretag, 1850 stod bruken för 30 procent av Göteborgs industriproduktion och en tredjedel av allt socker och sirap som framställdes i Sverige.

1841 återvände David Carnegie den yngre till Storbritannien och deltog inte operativt i den dagliga verksamheten, men tog fortfarande de strategiska besluten.

Kring bruken växte ett samhälle med bostäder för de anställda upp. Bruket hade skola, kooperativ handelsbod, bank och kapell. Runt 1850 var ungefär 300 personer anställda på bruken. 1907 uppgick sockerbruket i Svenska Sockerfabriks AB. Porterbryggeriet såldes till statliga Vin & Spritcentralen 1920.