Förvärv: 37162

2017 genomförde Arkeologerna en arkeologisk undersökning av fornlämningen L2020:7038 som ligger inom klosterområdet vid Vreta kloster. Syftet med undersökningen var att Vreta klosters församling planerade byggnationer i området. Klosterområdet i Vreta är en framstående fornlämningsmiljö. Klosterkyrkan, cisterciensiska nunneklostret och kyrkogården har alla sitt ursprung från 1100-talet. Klosterkyrkan står än idag medan nunneklostret var aktivt fram till 1500-talet. Den västra delen av klosterområdet har tolkats som ett ekonomiområde, vilket är var undersökningsområdet befinner sig inom. Under genomförandet så drogs sökschakt där planerade byggnader planerades anläggas samt var VA-ledningar skulle dras. Resultatet visade att den södra sluttningen (yta A-C) bestod av odlingslager och spår av konstruktioner från medeltid eller nyare tid. Intill Klosterhuset (yta D) bestod delvis av en vinkällare (kontext 1554) som finns nämnd i skriftliga källor (Boraenius 1724). Det påträffades även en ekonomibyggnad (kontext 1523) i schaktet. Yta E omfattar schakt längst planerad VA-ledning och grustag. Där påträffades byggnadslämningar som Klosterhuset (kontext 3571). Förvärv 37 162 innehåller totalt 65 fyndposter inklusive benfynden. Keramikfynden bestod till stor del av yngre rödgods som hittades i samtliga ytor (A-E). Det hittades även keramik av svartgodskaraktär, som möjligtvis kan vara östersjökeramik. Metallfynden bestod bland annat av ett hästskofragment och en grov märla av järn. Kopparlegerade föremålen bestod av två knappar, en kula och ett bleck. Metallföremålen som stack ut var två blyplomber med delvis synlig text och vapensköld. Det tillvaratogs ett mynt (förvärv 104 807) vilket var fragmenterat och korroderat vilket gjorde den svårbestämbar. Rapport: Tagesson, G. 2021. Klosterhuset i Vreta. Vreta klosters ekonomiområde. Rapport 2021:31. Arkeologisk undersökning och förundersökning. Albin Hedin 2023-09-06