Byxor till "En Catalans klädning"

Knäbyxor av vit taft med påsydda glest lagda ljusblå sidenband, bredd 30 mm. Knäppning med lucka med ett knapphål i vardera hörnet upptill som knäppes på sidenkädd knapp, diam: 17 mm, på linningens utsida. Linningen knäppes fram med två knappar, lika föregående. Mitt bak sprund, 140 mm långt samt infälld kil av linne, längd 390 mm. Nedtill på byxbenen sprund, längd 70 mm. Foder av oblekt linne, nedtill i byxbenen uppvikt 110 mm av byxans tyg. I linningen bak skrivet med bläck: "Boltenstiärn ? ". Dräkten är tillsammans med gnr 17/46-17/192 en gåva av H.M. Konungen (Gustaf V) genom chefen för Kungl. Husgerådskammaren 1917.

TILLÄGG: Upptagen som "En Catalans klädning" under rubriken "Ballet och Pantomime Kläder" i inventariet över slottsteatern på Rosersbergs slott [1806]. Förteckningen ingår bland Karl XIII:s bouppteckningshandlingar. Sammanlagt nio manliga dansdräkter av detta slag har bevarats i Livrustkammaren. Dräkterna består av rock, väst och byxa. En mössa av vit taft "randad med ljusblå tafts band" har ursprungligen hört till, men är idag inte bevarad. Plaggen följer det sena 1700-talets snitt, men har också flera drag typiska för teaterkostymer som de påsydda ränderna och den falska knäppningen. Regionala karaktärer (som "katalaner") ingick vanligtvis i den komiska dansgenren i tidens pantomimer och baletter. Den vita och blå färgen hänvisar dock inte till någon specifik nationell eller regional dräkt, utan snarare till den typiska framställningen av herdar eller bybor på den franska scenen. I italiensk commedia dell' arte refererar de blå ränderna till karaktären Mezzetino, förebilden för Molières Scapin. Flera av de katalanska dräkterna är märkta med namn som överensstämmer med de hovmän som spelade en grupp sjömän, Castellans, i divertissemanget "En venetiansk fest" på Stockholms slott 1777. Det är därför möjligt att benämningen på dräkten är en felskrivning. Hela arrangemanget var utformat av Gustav III som en överraskning för hans mor, Lovisa Ulrika. Bland annat uppträdde här två grupper med sjömän, eller "Nicolettes et Castellans" som Gustav III skriver. I detta sammanhang är det logiskt och troligt att man vid utformningen kan ha inspirerats av kostymerna från commedia dell'arte-figurer. Utökad dokumentation utförd i samarbete med fil.dr. Petra Dotlačilová.