Förvärv: 104897

Rundkyrkan i Hagby, Kalmar kommun, Småland har genomgått undersökningar under åren 1965–1967 och 2014–2015. De äldre undersökningarna 1965–1967 genomfördes under ledning av konsthistorikern Iwar Andersson motiverat av att församlingen i Hagby planerade att restaurera kyrkan. Då det inte skrevs någon rapport så kommer uppgifterna från Iwar Anderssons dagbok. Baserat på dessa så undersöktes kyrkgolvet 1965, och sedan 1966–1967 murverk och gravar. Grävmetod under dessa framgår inte mer än att kontexter, lager och grävenheter har iakttagits men dessa har inte undersökts systematiskt. Däremot nämns det att bortgrävd jord har sållats. Fyndnumreringen har inte en logisk följd. Utan dessa kopplas till vilken kontext i kyrkan fyndet har gjorts vilket betyder att flera föremål har samma fyndnummer som i utgörs av en bokstav som tyder på vilken grav/del/rum som kontexten är inom. Exempelvis f = Östra gravkammaren och p = Grav IV. Grunden till den yngre undersökningen, år 2014–2015, var att kyrkan var i behov av sanering och renovering efter att byggnaden blivit utsatt för mögel och hussvamp. För Länsstyrelsen så var det inte möjligt att avgöra om det fanns behov av en arkeologisk undersökning eftersom dokumentationen för de tidigare undersökningarna inte var publicerat, och därav fanns det inte kännedom huruvida kyrkan var i sin helhet utgrävd. Arkeologerna fick i uppdrag att sammanställa uppgifterna från den äldre undersökningen, som blev grunden till att Länsstyrelsen beslutade det behövde utföras ytterligare en undersökning. 2014 undersöktes drygt 200 m2 inom kyrkan, som till stor del bestod av igenfyllningen från 1960-talets undersökningar. Ytorna utgjordes främst av rundhuset samt vapenhuset och koret. 2015 utfördes en mindre undersökning på kyrkogården i syfte att anlägga en toalettbyggnad. De sammanlagda resultaten från båda undersökningarna bidrar till en vidare förståelse om kyrkan. Dateringen av kyrkan tolkas vara i slutet av 1100-talet med möjligheter för en äldre anläggning 1130 baserat på en analys av en bränd träbom. Kyrkan och koret hade tre våningsplan. Baserat på spår av brand i murverk och kalkbruksgolv så tolkas kyrkan ha brunnit senast 1363. Efter branden ersätts den tidigare mittpelaren i rundhuset med fyra takpelare. I kyrkan undersöktes även gravar som baserat på det osteologiska materialet kan höra till drygt 180 individer, samt 54 på kyrkogården. 70% var under 20 år och de vuxna begravdes vid minst 40 års ålder. Barngravarna var koncentrerade kring rundhusets västra del i kyrkan och intill vapenhuset på kyrkogården. I kyrkan påträffades tre gravkammare med ett stort antal gravar i rundhusets sydöstra del, främst daterade till 1600- och 1700-talet. Totalt så har det registrerats 1146 föremålsposter under förvärvsnummer 104897, som innehåller alla fyndmynt från undersökningarna. 357 är präglade under nyare tid och 789 är präglade under medeltid där det äldsta är en gotländsk penning präglad ca. 1130/40–1210/20. Regionala fördelningen visar tyngd på svenska mynt främst under både medeltid och nyare tid där de vanligaste mynten är e-brakteater präglade av Magnus Eriksson (regeringstid 1319–1363), senmedeltida brakteater med krönt huvud (ca. 1300–1500) och 1/6 öre silvermynt präglade av Karl XI i Avesta mellan 1666–1686. I kyrkan hittades även danska mynt (främst präglade under Erik av Pommern och Kristian II), tyska mynt (främst vinkenauge, ¼ witten och tjurhuvudbrakteater) och baltiska mynt (pfennigar och en artig). 124 av mynten hör till ett skattfynd (A2046 och A2317) som tillvaratogs 2014. Det bestod endast av svenska medeltida brakteater präglade av Magnus Ladulås, Magnus Eriksson, m.fl. Resterande föremål accederas under förvärv 37351 som består av 424 föremål exklusive det osteologiska materialet, som utgörs av cirka 100 skelett. Ett fragment av en runsten (F1) hittades 2014 i fyllningen av gravkammaren. Kontexten tyder på att den kan ha deponerats i samband med 1960-talets undersökningar. Skriften är vikingatida men det går inte att avgöra om det är en traditionell runsten eller del av ett gravmonument. I gravarna förekom en hel del knappar och pärlor från tidigmodern tid, samt pärlor från medeltid som troligen hör till radband. Andra fyndgrupper i högre antal var kistspikar och fragment av kritpipor. Några fragment kan daterat till cirka 1700 och är producerad i Gouda (F3 och F4). Metallbeslag var även en vanlig fyndkategori som bland annat bokbeslag av brons. Rapport: Hedvall, R. 2021. Hagby kyrka – undersökningar 1965–1967 och 2014–2015. Rapport 2021:90. Accessionen har skett enligt KML efter beslut av RAÄ. Albin Hedin 2025-07-04