Föremål

Höganäs stenkolsverks- och gruvpollett

Gruvpollett från Höganäs med avbildning av gruvvagn på åtsidan, samt romerska siffror "XLVIII" på åtsidan.

Upphov: Bonnevier, Helena, Ekonomiska museet - Kungliga myntkabinettet/SHM (CC BY 4.0) Du får bearbeta och dela verket för alla ändamål, även kommersiella, så länge du anger upphovsperson och licensgivare.

Ladda ner media Information om bilden

1/2

Upphov: Bonnevier, Helena, Ekonomiska museet - Kungliga myntkabinettet/SHM (CC BY 4.0)

Ladda ner bilden

Du får bearbeta och dela verket för alla ändamål, även kommersiella, så länge du anger upphovsperson och licensgivare. (CC BY 4.0)

Information om bilden

2/2

Upphov: Bonnevier, Helena, Ekonomiska museet - Kungliga myntkabinettet/SHM (CC BY 4.0)

Ladda ner bilden

Du får bearbeta och dela verket för alla ändamål, även kommersiella, så länge du anger upphovsperson och licensgivare. (CC BY 4.0)

Information om bilden
Museum
Ekonomiska museet - Kungliga myntkabinettet
Föremålsbenämning
Pollett
Kategori
Polletter
Valör
XLVIII
Material
Koppar
Teknik
Prägling
Antal
1
Datering
1800 – 1850
Tidsperiod
1800-tal
Tillverkningsplats
Tillverkare
Inskription
XLVIII
Föremålsnummer
3160752
Tillhörande texter
Typ
Föremålsskylt
Titel
Höganäs stenkolsverks- och gruvpollett
Källa
Till Ekonomiska museets permanenta utställning
Datum
2024-05-20
Text

Stenkolsbrytning i trakten av Höganäs har förekommit sedan åtminstone 1500-talet. Maria Sofia de la Gardie köpte Krapperups slott 1667 som ett led i att stödja försvenskningspolitiken och blev därmed också gruvägare och rationaliserade gruvdriften.

Skånska kriget satte dock stopp för utvinningen vid anläggningarna när dessa förstördes. Greve Erik Ruuth grundade sedan 1797 Höganäs Stenkolsverk. Polletten är troligen från tidigt 1800-tal.