| Tillhörande texter |
- Typ
- Äldre inventarium
- Titel
- BRICKA.
- Källa
- Hallwylska samlingens katalogverk
- Datum
- 1931
- Text
- Långsträckt åttasidig med uppstående, på insidan stafformig kant samt å sex låga fotter (af något olika höjd). Dekor: 1 blå camaïeu på tennglasyr; ytan svagt iriserande i rödgredelint och grönt. Godset blekt brungult. Å öfversidan en biblisk scen (se Andra Mosebok, kap. 32, vers 6), föreställande Israeliternas fest vid foten af Sinai berg. I förgrunden musikanter, sittande i en halfcirkel, längst till vänster en åt höger vänd man spelande harpa, till höger därom en kvinna slående trumma, en man blåsande flöjt samt en kvinna (?) spelande violoneell och en man blåsande en ojämnt böjd tuba, framför spelmännen en liggande tunna, en öppen notbok samt en vinkanna och en bägare; till höger ett vatten, vid hvars strand en framåtböjd på knä liggande kvinna, fyllande ett kärl. I mellanplanet ett dukadt bord, kring hvilket sitta fyra personer, vid vänstra kortsidan en åt höger vänd man i turban och lång, vid klädnad, vid den högra tre, den hitre en man, klädd som den nyssnämnde och vänd mot denne, de två bortre kvinnor, vända snedt framåt höger; vid bortre långsidan af bordet tre tjänarinnor och längst till vänster till synes en man, de två högra tjänarinnorna vända mot hvarandra samt bärande stora fat, den längst till höger med fatet lyft öfver hufvudet, till höger om bordet några liggande tunnor; bortom gruppen vid bordet och skuggande detta ett skyddstält, upprest med två sidstolpar, upptill förenade med en tvärspira; bakom tältet två stora träd med lummiga mörka kronor. Till höger hitom gruppen vid bordet, gående åt vänster, en tjänarinna, bärande ett fat, hvarå en rykande maträtt, samt en man, iklädd till knäna nående dräkt med en på ryggen löst fladdrande mantel; längst till höger ett ryggåstält, vid hvars öppna gafvel fyra figurer (kvinnor?) i långa dräkter samt sysselsatta m I bakgrunden i ljusare blått till vänster ett öfver en slätt slingrande långt tåg af människor, främst en figur ridande på en kamel, som ledes af en man; tåget kommande från en borg med torn och murar, därofvanför fåglar flygande i en lång sling-. rande rad; till höger på ett buskbevuxet högt berg Moses, med två horn i pannan, vänd åt höger samt i knäliggande (bedjande) ställning, något till höger ofvanför honom inom en af skyar bildad ring det allseende ögat, inskrifvet i en triangel. Rundt kantens insida en bård af blommor med fyra större och fyra mindre kronblad, hvarje blomma på sidorna omgifven af ett bågformigt ornament; blommorna å långsidornas midt mindre, den vid nederdelen med två frånvända flikiga blad; i hvarje hörn ett akantusliknande blad. Utmed kantens utsida en ojämn rand. Rundt fotternas nederdel otydlig dekor i blått. Å bottnens utsida i blått: (signeringen sannolikt utförd vid två olika tillfallen, vid det senare; Thelot f. Hunger, 1733). Dessutom en påklistrad lapp med tryck och skrift i svart: Sa jj Höjd: 3.7 cm.; längd: 41 cm.; bredd: 32.5 cm. Anm. Öfre vänstra delen till större delen afslagen och lagad; å fotterna brottytor. Från 1733. — Fabriken erhöll privilegium 1729, men verksamheten hade då redan å egendomen Stora Rörstrand vid Stockholm pågått närmare tre år. Förste tekniske ledare var Johann Wolff, men denne liksom hans utländska efterträdare visade sig olämplig; först då svensken Anders Fahlström 1741 blifvit »verkgesäll*, blef det reda i verksamheten. Under Elias Magnus Ingman (1758 adlad Nordenstolpe), som efter en reorganisation af företaget 1753 öfvertagit ledningen, steg produktionen i både kvantitativt och kvalitativt afseende. Intill Mariebergsfabrikens anläggning 1759 hade nästan uteslutande starkeldsmålning förekommit, därefter anlitades äfven muffelmålning. Verksamheten, som ännu pågår, flyttades 1926 till Göteborg efter att i tvåhundra år ha varit inrymd i samma lokaler. Af de i signeringen nämnda, Christoph(er) Conrad Hunger och Thelot, anställdes den förre som efterträdare åt ofvannämnde Wolff och stannade vid fabriken till 1733, då han erhöll afsked. Thelot var möjligen en kringvandrande konstnär med tillfälligt arbete vid Rörstrand. (Se G. H. Stråle: »Rörstrands historia och tillverkningar 1726—1850», Stockholm 1879, sid. 70 och 71; Emil Hannover: »Keramisk Handbok» I, Stockholm 1919, sid. 460 och 463, samt Arvid Backström: »Rörstrand», Stockholm 1930, flg. 2 och sid. 94.) Inköpt af Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, å auktion, hållen af Aktiebolaget H. Bukowskis Konsthandel i Rörstrands försäljningslokal, Rörstrandsgatan, Stockholm, 16 September 1926. Katalog 256 n:r 1, se räkning 17 September 1926. Betald 23 September 1926, se Hufvudbok (hushållskonto). Pris: Kr. 3600, se räkning.
|