Fotografi från gettot i Lodz

Mendel Grossman föddes i Gorzkowice, Łódź vojvodskap, Polen. Efter första världskriget flyttade familjen in till Wschodnia gatan 58 i Łódź stad. Grossman började tidigt att både teckna och fotografera människor och judiskt liv, först som amatör och senare som professionell fotograf. När nazisterna tvångsförflyttade Grossman och hans familj till Łódź getto 1939 , fick han arbete på Juderådets statistikbyrå med att fotografera och tillverka identitetskort. Med tillgång till en kamera började han även i hemlighet fotografera levnadsförhållandena i gettot, deportationerna och avrättningarna genom att hålla en kamera gömd i sin rock. Han tog dessa fotografier med stor risk för både sitt och sin familjs liv. Ett arbete han gjorde tillsammans med bland annat fotografen Henryk Ross och Nachman Zonabend. Grossman distribuerade många av sina bilder vidare och de han inte lyckades smuggla ut gömde han undan, vilka efter befrielsen räddades av hans syster samt Nachman Zonabend, vilka därefter gav bilderna till olika arkiv och museer runt om i världen. Mendel Grossman deporterades 1944 till Sachsenhausens satellitläger Königs Wusterhausen. Han föll ihop och sköts ihjäl under en dödsmarsch den 30 april 1945. Hans bilder är en mycket viktig dokumentation av levnadsvillkoren i gettot och Förintelsen.

Henryk Ross var en polsk judisk fotograf som, före nazisternas ockupation av Polen, arbetade som sportfotograf vid en dagstidning i Warszawa. När Ross hamnat i Łódź getto anställdes han till Juderådets statistikavdelning. En av hans arbetsuppgifter var att ta foton till ID-handlingar, men materialet räckte även till att han i smyg, med risk för upptäckt och svåra repressalier, dokumentera vardagen i gettot. Ett arbete han utförde tillsammans med fotografen Mendel Grossman och Nachman Zonabend. Ross bilder vittnar såväl firandet av högtider som tvångsarbeten, judiska barn och kvinnor som rotar efter matrester och kol och grupper av människor som förs mot deportation. När gettot likviderades under hösten 1944 var Ross en av dem som fick bli kvar för att städa ur gettot. Det gav honom möjligheten att gräva ner sina bilder och negativ i en låda, i hopp om att de skulle kunna återfinnas senare som bevis och dokumentation. När Röda armén befriat Polen kunde Ross återvända till Łódź och gräva upp bilderna. Hans bilder är en unik och viktig dokumentation av livet i Łódź getto, nazisternas brott mot mänskligheten och Förintelsen. Tillsammans med Nachman Zonabend har han sett till att bilderna finns bevarade på olika arkiv och museer runt om i världen.