| Tillhörande texter |
- Typ
- Äldre inventarium
- Titel
- ROSENKRANS.
- Källa
- Hallwylska samlingens katalogverk
- Datum
- 1934
- Text
- För romersk-katolska kulten. Bestående af sju filigranskulor, af hvilka sex mellan två mindre dylika, ett par människofötter, ett par händer (symboliserande Kristi vid korsfästelsen genomspikade kroppsdelar), en svamp (hvarmed Kristus bjöds att dricka under korsdöden), ett krucifix (relikkors) och en religiös medalj, allt af förgylldt silfver, samt femtiotre korall-pärlor; dessutom en pungformig berlock af bandagat med kantbeslag af förgylldt silfver. Det hela uppträdt på ett hårdt tvinnadt, brunrödt silkessnöre; medaljen, krucifixet, berlocken, tre af korallpärlorna och två af de större filigranskulorna uppträdda tillsammans på en särskild länk, ansluten till den egentliga rosenkransen; ytterst medaljen, fastsatt vid krucifixets nederända. De fem större filigranskulorna, de s. k. paternosterpärlorna, samt de femtio korall-pärlorna, de s. k. mariapärlorna, bilda själfva rosenkransen; de förra afdelande de senare i fem grupper med tio pärlor i hvarje; hvarje dylik grupp uppdelad i två af-delningar, hvardera med fem pärlor, åtskilda medels fotterna, händerna och svampen. Fotterna och händerna med runda märken efter spikarna. Medaljen rund samt omlagd med en tjock tvinnad silfvertråd (förgylld), å hvilken upptill och nedtill runda upphängningsöglor. Å ena sidan Kristi dop; å hvar sin sida om Jordan Kristus och Johannes, den förre till vänster, den senare till höger, vända mot hvarandra samt knäböjande, ofvanför Frälsaren Den Helige Ande sväfvande i en molnslinga; omskrift: GKRIjSTVS*SEIN*RFICH«M1T »LEftEJV*VNl)*TAVFfrEM*BESrEI.T (»Kristus sörjer för sitt rike genom att lära och döpa»). Å andra sidan Kristus utsändande sina lärjungar; Frälsaren stående i midten, apostlarna gående åt båda sidor med stafvar i händerna; omskrift: CKRIiTVS » SfilV* 1VHGER * IN' * DIE • WELT * AVSSJEWT »D'M»XXXX (»Kristus utsänder sina lärjungar i världen. 1562»). Krucifixet ihåligt, med trepassformigt utsvängda ändar. Baksidan som lock, upptill fasthållet af en snedt inåt-uppåtriktad sprint, inpassad i ett hål i öfverändan, nedtill af en utifrån (underifrån) insatt skruf, ingängad i nederändan, samt genom en rundad falskant å baksidans (lockets) nederända; å skrufvens ytterända en liten rund ögla, å krucifixets öfverända en dylik. Inuti krucifixet i korsmidten en rund trumma (kapsel) som relikgömma, nu tom. Å framsidan graveradt JESUS på korset, å baksidan gra-veradt i midten en kåpa, till vänster en handske, till höger en upptill hopknuten pung(?) samt nedtill en kalk; å ändarna graverad dekor af båg- och randornament. Berlocken delad i två hälfter, förenade medels ett scharner vid basen samt ett knäpplås vid öfverdelen; å insidan af hvardera hälften två öfver hvarandra ställda halfsfariska urtagningar; mellan hälfterna ett blad af förgylldt silfver, kontureradt som berlocken samt (rörligt) fast vid scharneret. Beslaget med tresidigt invikna uddar. Längd (med länk, krucifix och medalj; själfva rosenkransen dubbel): 40 cm. Paternosterpärlor, diameter (vid midten): 1.2 cm. Mariapärlor, diameter: 0.6—0.8 cm. Medalj, diameter: 5 cm. Krucifix (med öglor), höjd: 5.2 cm. Berlock, längd: 3.9 cm. Rosenkransen (rosarium) eller det s. k. radbandet förekommer med olika antal pärlor; det här befintliga antalet vanligast (fem paternosterpärlor, femtio mariapärlor; små-pärlorna vid paternosterpärlorna samt de till den anslutna länken hörande pärlorna räknas ej). Den användes vid räknandet af ett visst antal böner sålunda, att vid hvar och en af mariapärlorna (i detta fall af korall) läses bönen »Ave Maria» samt vid hvar och en af paternosterpärlorna (i detta fall de större filigranskulorna) bönen » Pater noster» (Fader vår). Liksom här är vid rosenkransen ofta fäst ett krucifix, en madonnabild eller annat såsom heligt ansedt föremål (jämför medaljen), hvilket riten dock ej föreskrifver; bönläsandet börjar i så fall först vid detta rtied Syndabekännelsen. Tyskt arbete. Rosenkransens olika delar tydligen sammanförda från olika håll och förfärdigade vid olika tider. Äldst är medaljen, daterad 1562; öfriga delar sannolikt från 1700-talet. Inköpt af Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, från antikvitetshandlaren Ed. Kahlert, Karlstrasse 14, Eisenach, Tyskland, se bref 19 November 1896. Ankom 25 November 1896, se Rescontra (Walther von Hallwyl). Betald 1 December 1896, se Rescontra (Walther von Hallwyl). Pris: Mk 35, se bref. Kända tidigare ägare, enligt uppgift af antikvitetshandlaren Ed. Kahlert, se bref 19 November 1896: 1. Landtgrefvinnan Marie Alexandrine Augustine Louise Eugénie Mathilde af Hessen-Philippsthal, f. hertiginna af Wiirttemberg 25 Mars 1818, d. 10 April 1888, förmäld 9 Oktober 1845 med landtgrefve Carl af Hessen-Philippsthal, f. 22 Maj 1803, d. 12 Februari 1868. 2. Landtgrefve Ernst Eugen Carl August Bernhard Paul, f. 20 December 1846, d. 22 December 1925, och prins Carl Alexander af Hessen-Philippsthal, f. 3 Februari 1853, d. 4 September 1916, söner till föregående. Af dessa försåld till antikvitetshandlaren Ed. Kahlert.
|