Föremål
En christeligh lijk-predijkan, öfwer den fordom ehreborne gudhfruchtige och mykit dygderijke, och nu mehra hoos Gudh salige matronan, Hustru Anna Eliae Dotter Reichenbach, hwilkens döde lekamen medh en amseenligh comitat, så wäl aff widtbelegne orter sammankommen, som aff den loflige Närpis församblings församblade myckenheet, vthi Närpis kyrckia, beledsagat bleff, dom reminiscere. som war den 16. febr. anno 1668. Hållen aff Johanne Gezelio, s.s. theol. doctore & episcopo Aboensi. Åbo, tryckt aff Petter Hanßon, acad. typog.
Snitten färgade i blåsvart.
| Museum |
Skoklosters slott
|
|---|---|
| Föremålsbenämning | |
| Kategori | |
| Storlek |
Sidantal 48 sid. (Inlaga)
|
| Datering |
1668
[1668] |
| Tillverkningsplats | |
| Tillverkare |
|
| Inskription |
”Hwadh hennes Siukdom weedkommer / som hafwer förkortat hennes lefwerne / så har den warit myckit vnderlig och sälsam / mehr onaturlig än naturlig: den 5. Febr. aff förflutit Åhr kom henne om Morgonen flygande i högre Handleden / med Splijt och werck at hon med stort beswär fick röra armen: Kom och dagen ther effter i den andra Handen medh lijka wärck och Sleet / och sedan delade det sigh och gick i alla ledamöter / lapp och rände lijka som ett lefwande / medh splitande / bitande / och slitande aff och til / så vppenbarligen at man kunde klarligen see wågen effter i kötet som det foor fram / och intogh heela Kroppen / att hon omsijder moste til Sängen. Straxt Sändes bodh effter Fält Skäraren walachtat och Wälförfarne Mäster Hendrich Eggers / men effter han war sielf Siuck och mächta Swagh / sände han i sit ställe Mäster Samuel Golle sin Embetz förwant / hwilken öpnade henne twå ådrar och annat mehr applicerade / som han hade i Commission, men det war alt fåfengt. […] gaff sammia plågha sigh i hennes qwedh och satte sigh twert genom weeka lijfwet / som den Sal. Menniskian tyckte / som en kafwelstock eller stycke aff en stake / tå hon bleff så häfftigt betagen at hon icke annat wiste / än hon skulle vpgifwa andan / sedan förandrade thet sigh och satte sig kring om Naflan / wäxte til dagh ifrån dagh / förökade sigh til des thet bleff stort och wijdt som en stor Talrick / och war så hårdt som en steen. Hennes qwedh wäxte så stoor at man icke vthan störste förvndran kunde see huru han höltz tilhopa / der til wäxte och en serdeles stoor possa / vnder sielfwa qweden / at hon på sidstone icke kunde gå dher medh: hwadh Sweda / Tortur / pijna och plåga hon der vnder hafwer lijdit / kan hwart fromt hierta tänkia / och doch likwäl warit i alt så tolig at hon icke leet sin Mun vp eller medh annat vngebär / skulle förtörna Gudh eller lefwa androm ondt Exempel. Detta warade så til förslutne Allehelgone dagh / då hon hemma i huset med sin K. Man war til Herrans Natward. Om samma dagz affton / kom hon til Bordet der han satt / och stödde sigh medh både armarna på bordet / säjandes nu förmar iagh intet mehra / iagh weet icke annat än at min Buuk skal gå sönder eller skillias ifrån Ryggen / der medh gick hon tå i Sängen / den hon sedan hölt in til thes hon dödde / samma lägre war henne swårt / tungt och jemmerfult / thet wille blifwa förlangt ther om tala och skrifwa / neppeligen skal och någon willia troo / den som thet icke seedt hafwer.”
|
| Språk |
Svenska
|
| Föremålsnummer |
112550_SKOBOK
|
| Historisk person |
|
| Associerat ämne |
|
| Del av | |
| URI |
https://samlingar.shm.se/object/9373737d-0f7a-46ad-92ee-2b6d1e56d863
URI har kopierats
|
|
All textinformation (metadata) på denna sida är fri att använda enligt licensen CC0. |
|