Föremål

Cognac, s. k. S. O. P.

COGNAC, s. k. S. O. P., en literbuteljer Buteljer av ljusgrönt glas. Cylindriska, med sluttande skuldra och smal cylindrisk hals, med en bandliknande utsvällning (s. k. stärkring); bottnen konisk, högt uppskjutande. Som etikett är tryckt i guld på buteljen text med firmanamn jämte svenska riksvapnet (firman leverantör åt dåvarande konungen av Sverige). Kapsylfragment av förtent bly, blekt kopparfärgat, på detsamma firmanamn och svenska riksvapnet i relief. Höjd: 32,7 cm.; diameter: 8,5 cm. Anm: Buteljen fylld endast till två tredjedelar. Gåva till Wilhelmina von Hallwyl på julaftonen 1918, från hennes svärson förste kammarherren Carl Wilhelm Thure von Eckerman. Gåvan åtföljdes av ett poem, se Hallwylska Samlingen.

Museum	Hallwylska museet
Föremålsbenämning	Flaska med konjak
Kategori	Flaskor 03. III Kökets och vinkällarens inventarier
Material	Glas
Storlek	Diameter 8.5 cm Höjd 32.7 cm
Tillverkningsplats	Frankrike
Tidigare ägare	Eckermann, Carl Wilhelm Thure von
Föremålsnummer	III:III:N.d.01._HWY
Tillhörande texter	Typ Äldre inventarium Datum 1938 Titel COGNAC, s. k. S. O. P., en literbutelj. Text Butelj af ljusgrönt glas. Cylindrisk, med sluttande skuldra och smal cylindrisk hals med en bandliknande utsväll-ning (s. k. stärkring); bottnen konisk, högt uppskjutande. Som etikett är tryckt i guld på buteljen text med firmanamn jämte svenska riksvapnet (firman leverantör åt dåvarande konungen af Sverige). Kapsylfragment af förtent bly, blekt kopparfärgadt, å detsamma firmanamn och svenska riksvapnet i relief. Höjd: 32.7 cm.; diameter: 8.5 cm. Anm. Buteljen fylld endast till två tredjedelar. Gåfva till Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, Julaftonen 1918 från hennes svärson förste kammarherren Carl Wilhelm Thure von Eckermann, f. 7 Juli 1853, d. 10 Juni 1937. Då på grund af rådande restriktioner å spritvaror, föranledda af den i samband med världskriget 1914—1918 uppkomna kristiden, Walther och Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, saknade möjlighet att vid de sedvanliga söndagsmiddagarna för barn och barnbarn bjuda gästerna på »avec» till kaffet, hade kammarherre Wilhelm von Eckermann anskaffat ett litet extra lager af ifrågavarande varor, hvilket han vid ofvannämnda tillfälle för antydda ändamål skänkte svärföräldrarna. Gåfvan var åtföljd af följande poem: Ett rykte sig spridt uti staden att! att! Grefvinnan von Hallwyl är arg uppå Bratt. Det nått till hans öra det smärtar hans själ och sömnlösa nätter har blifvit hans del. Han blott våndas och klagar. Hvad har jag förbrutit att nu qvinnan i Norden mig äfven förskjutit? Hennes lag varit min, det vet helaste sta’n liksom äfven att männen komplett jag ger fan. Det vill säga — ej helt, ty en motbok de fått för att lära sig skilja på torrt och på vått. En lär sig det snart, en annan ej alls, den ene är nöjd och den andre ger hals samt gormar och svär öfver Brätten alltjemnt, liksom vore ej vist, allt hvad han har bestämt. Men äfven ett snille kan stundom ta fel, hvilket Bratten’s har gjort, för de qvinligas del. Vill ens maka ha sprit fick hon dertill ej rätt om ej mannen hon bad. Hvad är det nu för sätt? Hon har rösträtt i hemmet, i stat och kommun, snart riksdagsman blir, klifver upp på tribun, kan afsätta Bratt’en — och flera dertill gör man ej som hon säger — eller får som hon vill. Han nu tänkt uppå detta med bäfvan och sorg och därför bestämt: Gif hvar qvinna en korg! En dylik nu sänder han er, Fru Grefvinna och hoppas därmed er förlåtelse vinna. Stockholm 24/12.