Väst i silverbrokad till Gustav III:s myndighetsdräkt

Västen är lång och når ner på låret, den är figurnära i livet med en ökad vidd nedåt över stussen, 20 cm kortare än rocken. I sidan och mitt bak finns sprund. Halsen är rundskuren och ärmhålen relativt små och nätta. På framstyckena sitter väl framträdande ficklock och rik dekorer av knypplad silverspets. Tyget är vävt i silke med mönsterinslag i tunna silverlan, bottentekniken är rips. Samma tyg som rock och byxor, 18 insl.trådar/cm. Ryggen består av silvertyg på skörten och ingen dekor av spetsar. Livet är i satin. Skört och liv har söm mitt bak och skörten är dessutom skarvade med små kilar mot sidsprundet (31 cm). Västen har 13 st klädda knappar (16 mm) som sitter tätt, med 4-5 cm mellanrum, på den svagt böjda framkanten (höger framkant). De 13 knapphålen på vänster framstycke ligger under spetsen och syns inte. Hålen är ca 2,5 cm och placerade drygt 1,5 cm från kanten mitt fram. Knapphålen är rel. vinkelrätt ställda mot framkanten och parallella med kanten nedtill. (EJ uppåtlutande knapphål som på de senare dräkterna) Knäppningen slutar ca 28 cm från nederkanten. Knapparna knäpps under spetsen som är fästad alldeles utanför knappraden och där den slutar böjer spetsen in mot framkanten och ligger kant i kant till fållen nedtill. Spetsen finns längs halsringningen, längs framkanten, nederkanten fram, sidslitsens framkant, på ficklocken samt tvärs över plagget under ficklocken.Spetsen är densamma som den smala av de två sorterna som förekommer på rocken. Den kan beskrivas som solfjädersknippen i två sorters tråd och mellan dessa en slinga i tvinnad tråd. jfr övr metallspetsar som alla har liknande utseende. Mönsterrapporten är 7 cm. Spetsen är 4 cm bred. Fodret är i tunn sidenrips, sydd utan skarvdelar. (trådtäthet enligt Gudrun 37x88 tr/cm). Trekantiga ficköppningar under ficklocken (17 cm långa, största bredd 5,5 cm). Dräkten användes förutom på myndighetsdagen 1762 av kungen när han blev kansler vid Uppsala Universitet 1768 och kanske måste den då läggas ut, eftersom kungen blivit äldre och ev. grövre. Tråduppgifter från Gudruns pärmar: Angående silverspetsen: Tråden är silverlan ca 3/4 mm breda "som löpa parllellt 4 och 4 varpå följer 4 dubbla krusiga trådar av vitt silke med v-tvinn. Silverlanbinde-trådarna är tunnare och har silverlanen tvinnade åt höger över v-spunnen vit silkeskärna. Det slingrande bandet är 1,1 cm brett och har ca 20 silvertr. d.v.s. 2x2 trådar med h-tvinn. silverlan över vit silkleskärna.". Stygn: Knapphålen är sydda med silvertråd i brokaden och 9 stygn/cm, På fodersidan är knapphålen kastade med 4 stygn, h.tvinnat vitt silke/ cm. Fodret är smygsytt i kanterna, vid brokaden, med ca 2-3 stygn/cm. Axelsömmarna är kastade med 2-3 stygn/cm. Innuti västen på plaggets högra skuldra är skrivet med bläck N.107, vilket syftar på 1789-90 års inventarium. (Samma märkning som i byxan) Se vidare nnr 25565.