Föremål

Tekanna, Johan Schenck, Stockholm, 1707

Tekanna med lock, gjuten och driven ornamentik med akantusblad, pärl- och äggstavar, maskaron m.m. allt i utpräglat klassisk form, pipen avslutad som ett drakhuvud. Två människoansikten, inramade av fjäderliknande former, sitter ett på varje sida nedanför hantagets infästningar. Inskrift på fotkantens undersida: IGB VS. Ristat i botten 100 1/4 l. Mästare Johan Schenck, Stockholm 1707. Hittad i kittel B, fylld med 912 mynt.

Upphov: Mohr, Jens, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0) Du får bearbeta och dela verket för alla ändamål, även kommersiella, så länge du anger upphovsperson och licensgivare.

Ladda ner media Information om bilden

Museum	Historiska museet
Föremålsbenämning	Tekanna Kärl
Kategori	Husgeråd och livsmedel Arkeologisk samling
Material	Silver
Storlek	Höjd 255 mm (m handtaget uppfällt) Höjd 180 mm (med lock) Diameter 205 mm (buk) Längd 245 mm (över pip)
Antal	1
Datering	1709
Tidsperiod	Tidigmodern tid
Tillverkningsplats	Stockholm
Tillverkare	Schenck, Johan
Föremålsnummer	3101202
Andra nummer	Undernummer: 17
Förvärvsnummer	21975
Omnämns i katalog	Tekanna, Johan Schenck, Stockholm, 1707 på Catview
Förvärvsdatum	1938
Fyndplats	Plats: Stockholm, Lilla Nygatan 5, Fornlämning: L2015:7789, Socken: Stockholm stad(0091), Kommun: Stockholm kommun, Landskap: Uppland, Land: Sverige
Arkeologisk kontext	Skattfynd
Kontextnamn	Loheskatten
Del av	3229718
Tillhörande texter	Typ Föremålsskylt Titel Tekanna, Johan Schenck, Stockholm, 1707 Källa Till Ekonomiska museets permanenta utställning Datum 2024-05-17 Text Vid 1600-talets slut började man i Sverige att dricka te, kaffe och choklad som sällskapsdrycker. Tidigare hade de bara använts i medicinskt syfte. De nya sällskapsdryckerna behövde nya förvaringskärl. Förebilden var engelska silverkannor inspirerade av kinesiska kannor för risvin. I Loheskatten ingår en mycket tidig tekanna i silver som är tillverkad i senbarockstil i Stockholm 1707 av guldsmeden Johan Schenck (verksam 1697–1710). Kannan har en enkel form med en akantusbård och en pipa som avslutas med ett drakhuvud. Däremot har kannan en ovanligt stor godsstorlek vilket kan ha sin förklaring i att beställaren önskade använda kannan som en penningplacering och därmed ville att så mycket silver som möjligt skulle användas i utförandet. Kannan påträffades i en av kittlarna som Loheskatten hittades i och innehöll då 912 mynt.