Arkiv

Otto Ullmans arkiv

Arkivnivå
Arkiv
Museum
Sveriges museum om Förintelsen
Storlek
  • 0.55 hyllmeter
  • Arkivet består av åtta arkivboxar innehållandes brev, fotografier, dokument, identitetshandlingar och skolböcker.
Datering
1870 – 1989 (uppskattat årtal)
Arkivbildare
  • Ullman, Otto (Arkivbildare)
    Otto Ullman föddes i Wien 1925, som son till Elise och Josef Ullmann, parets enda barn. Fadern arbetade som sportjournalist på Wiener Tag fram till Nürnberglagarnas införande i samband med Anschluss. När snaran drogs åt allt hårdare gjorde familjen Ullmann vad som stod i deras makt för att försöka lämna Österrike. Till sist fann föräldrarna en möjlighet att rädda Otto. Otto var ett av de 100 barn som kom till Sverige i början av 1939 under ledning av Svenska Israelmissionen i Wien. Otto var 13 år när han lämnade Wien och såg sina föräldrar för sista gången. I arkivet finns en packlista över de kläder och föremål som han fick med sig på sin resa, underskriven av Elise, Ottos mamma. När Otto kom till Sverige placerades han till en början på ett barnhem i Tollarp, Skåne, tillsammans med andra judiska barn. Kontakten med föräldrar, släkt och vänner upprätthölls genom brev, tills de helt upphörde i och med att föräldrarna fördes till koncentrationslägret Theresienstadt och vidare till Auschwitz där de mördades. På barnhemmet fick Otto, utöver att läsa svenska och kristendomskunskap, hjälpa till på olika gårdar runt om Tollarp. Bland annat hjälpte han och de andra barnen till att gräva upp potatis om hösten. När Otto gått ut grundskolan kom han först till en flyktingförläggning för judiska ungdomar, Tostarp. Här fick han bland annat arbeta med trädgårdsarbete, golvläggning och som slaktarlärling. Så småningom fick han ta plats som dräng på olika gårdar och kom på så vis att flytta mellan olika familjer i Skåne och Småland. Som 17 åring placerades han hos familjen Kamprad på gården Elmtaryd i Agunnaryd, där Ingvar Kamprad var son i familjen. 1947 ansökte Otto om svenskt medborgarskap, vilken avslogs i och med att han var statslös. Otto reste då till Israel för militärtjänstgöring och medborgarskap. Otto återvände därefter till Sverige och beviljades svenskt medborgarskap. Han kom att bli kvar i Sverige, gifte sig och bildade familj. Genom att varva arbete och studier kom han så småningom att börja arbeta på olika dagstidningars annonsavdelningar. När han gick i pension var det som chef på Dagens Nyheters annonsavdelning.
  • Ullmann, Karl (Arkivbildare)
Arkivhistorik
Otto Ullman kom utan sina föräldrar till Sverige 1939 genom Svenska Israelmissionen. Som 13-åring reste han från Wien där han såg sina föräldrar för sista gången. Kontakten med familj, släkt och vänner upprätthölls genom brev fram tills de abrupt upphörde i samband med att föräldrar och andra anhöriga deporterades. Arkivet består av handlingar bevarade efter och av Otto Ullmann. Bland annat finns cirka 500 brev, en volym lösa fotografier, skolböcker samt ett antal olika dokument såsom ID-handlingar, kursintyg och arbetsintyg. En del av fotografierna har sannolikt legat i brev ifrån början, men har under årens lopp tagits ur sin proveniens. Arkivet är unikt då föräldrarna skrev nästan dagligen till Otto. På så vis ger arkivet en god inblick i en judisk familjs vardagsliv i Wien under raslagarna, andra världskriget och Förintelsen. De beskriver hur familjen med släkt och vänner på olika sätt kämpade för sin överlevnad. I breven lyser även frustrationen och sysslolösheten igenom, i en tid när judar varken fick gå i skola, arbeta eller röra sig fritt i det offentliga rummet. Breven färgas av barnets saknad av sina föräldrar, och av föräldrarnas försök till såväl uppmuntran som saknad. Den 26 oktober 1939 sändes Ottos pappa och 672 andra män till tvångsarbete i Ulanow, Polen. Föräldrarna skrev nu, separerade från varandra, till Otto. Så småningom kom Ottos pappa tillbaka till Wien, och föräldrarna återförenades under en tid innan de deporteras till Theresienstadt. Arkivet ger en inblick i Ottos liv, men filtrerat genom breven från föräldrarna och deras kommentarer och följdfrågor från hans brev till dem. Breven till föräldrarna från Otto saknas. I arkivet ingår även en volym med olika typer av handlingar efter Ottos pappas kusin Alexander Ullmann och dennes föräldrar och familj, vilka kom till Sverige 1944. En stor del av det materialet hör till Alexanders föräldrar Karl och Berta Ullmann. Häri finns bland annat id-kort, skolbetyg, teckningar, texter och fotografier. Otto tog hand om och bevarade dessa efter Alexanders död. I föremålssamlingen finns flera fotoalbum efter Otto Ullman, liksom ett antal föremål. Bland annat en mjukdjurshund som Otto hade med sig till Sverige när han lämnade Wien. Fotografierna togs sannolikt hand om av familjen Ullmanns hembiträde Marie "Mizzi" Wilhaner, vilka återbördade dessa till Otto efter befrielsen. Förvärvet, föremål och arkiv, är en gåva från Ottos barn till Sveriges museum om Förintelsens samling, och inkom till myndigheten i augusti 2024. Museet har ytterligare handlingar med kopplingar till Otto och hans familj i ett förvärv efter Auguste Sommer, Svenska Israelmissionen. Bland annat kan nämnas vykort från Josef Ullman, fotografier från barnhemmet i Tollarp samt schema över den dagliga verksamheten vid barnhemmet. Författaren Elisabeth Åsbrink har skrivit en historisk roman som bygger på de 500 breven som kom till Otto 1938-1942. "Och i Wienerwald står träden kvar" (2011). ISBN 978-91-27-1308-6. Åsbrink belönades för romanen med Augustpriset Årets fackbok 2011.
Beskrivning
Arkivet består av sex arkivboxar innehållandes brev, fotografier, dokument, identitetshandlingar och skolböcker.
Skildrad
Språk
  • Tyska
  • Svenska
  • Hebreiska
  • Engelska
  • Franska
Föremålsnummer
3243750
Förvärvsnummer
Delar
Relaterat objekt