Svenska israelsmissionen, missionsstation Wien
Svenska Israelsmissionens (SIMs) missionsstation i Wien (Schwedische Mission Stockholm, Missionsstation Wien) grundades 1920 och låg i stadsdelen Alsergrund på Seegasse 16, vägg i vägg med Institutum Judaicum Delitzschianum. Huset förvärvades i mars 1922, och låg mitt emot den gamla judiska kyrkogården i Rossau, en del av Alsergrund med stor judisk befolkning vid denna tid. På Seegasse låg flera judiska institutioner, bl.a. ett ålderdomshem och en sjukstuga. Missionstationen leddes först av Emil Weinhausen, därefter följde Hans Haberl, Hans Jaquemar och dr. Arne Jonsen. Verksamheten betraktades med misstänksamhet av många judar, och rykten gick om att judiska barn tvångsdöptes i missionens källare. I december 1922 genomfördes en demonstration mot verksamheten. Barn och unga var en viktig målgrupp för missionsverksamheten, och år 1936 förvärvades ett sommarhem i Weidling nära Klosterneuburg, ”Schlößlhof”, ibland kallat ”Schwedenheim”, vilket ska ha använts för barn- och ungdomverksamhet. Under det tidiga trettiotalet leddes stationen av Friedrich Forell som 1933 tvingades fly Österrike. Positionen som missionsdirektor togs då över av Göte Hedenquist, föreståndare mellan 1936 och 1940. Under denna period stärktes verksamhetens humanitära fokus. Efter ärkebiskop Erling Eidems inrättande av "Flyktingkommittén av den 6 september 1938" utverkades för SIM en särskild flyktingkvot från den svenska regeringen bestående av 125 barn för placering i privata hem och 150 tonåriga och vuxna transmigranter. Från och med 1939 ska SIM ha fått ut knappt 300 personer till Sverige, framförallt ungdomar som skulle arbeta i hushåll och lantbruk. Totalt hjälpte man minst 3000 personer att lämna Österrike.
| Födelsedatum |
1920-01-01
|
|---|---|
| Dödsdatum |
1974-12-31
|
| Utgör del av |
Del av Svenska Israelsmissionen
|
| Övriga relationer | |
| Biografi |
Svenska Israelsmissionens (SIMs) missionsstation i Wien (Schwedische Mission Stockholm, Missionsstation Wien) grundades 1920 och låg i stadsdelen Alsergrund på Seegasse 16, vägg i vägg med Institutum Judaicum Delitzschianum. Huset förvärvades i mars 1922, och låg mitt emot den gamla judiska kyrkogården i Rossau, en del av Alsergrund med stor judisk befolkning vid denna tid. På Seegasse låg flera judiska institutioner, bl.a. ett ålderdomshem och en sjukstuga. Missionstationen leddes först av Emil Weinhausen, därefter följde Hans Haberl, Hans Jaquemar och dr. Arne Jonsen. Verksamheten betraktades med misstänksamhet av många judar, och rykten gick om att judiska barn tvångsdöptes i missionens källare. I december 1922 genomfördes en demonstration mot verksamheten. Barn och unga var en viktig målgrupp för missionsverksamheten, och år 1936 förvärvades ett sommarhem i Weidling nära Klosterneuburg, ”Schlößlhof”, ibland kallat ”Schwedenheim”, vilket ska ha använts för barn- och ungdomverksamhet. Under det tidiga trettiotalet leddes stationen av Friedrich Forell som 1933 tvingades fly Österrike. Positionen som missionsdirektor togs då över av Göte Hedenquist, föreståndare mellan 1936 och 1940. Under denna period stärktes verksamhetens humanitära fokus. Efter ärkebiskop Erling Eidems inrättande av "Flyktingkommittén av den 6 september 1938" utverkades för SIM en särskild flyktingkvot från den svenska regeringen bestående av 125 barn för placering i privata hem och 150 tonåriga och vuxna transmigranter. Från och med 1939 ska SIM ha fått ut knappt 300 personer till Sverige, framförallt ungdomar som skulle arbeta i hushåll och lantbruk. Totalt hjälpte man minst 3000 personer att lämna Österrike.
|
| Externa källor | |
| Relaterade föremål | |
| URI |
https://samlingar.shm.se/person/4b5acfd6-eb2c-46c3-92a3-fbb96d681b2b
URI har kopierats
|
|
All textinformation (metadata) på denna sida är fri att använda enligt licensen CC0. |
|