Personer och institutioner

Tenenbaum, Natan

Natan Tenenbaum föddes i Vitebsk, Belarus, då hans föräldrar Stefania och Albin var på flykt österut undan nazisterna i Polen. Familjen tog sig långt österut och levde under några år nära den kinesiska gränsen. Familjen bestod av Natans föräldrar Albin och Stefania, samt barnen Natan och hans några år äldre storasyster Lena. Natans pappa Albin fördes bort som arbetskraft, sannolikt tvångsrekryterad, och var under många år placerad någonstans bortom Uralbergen. Under perioder var det därför bara mamma Stefania och barnen. Stefania slet för att försörja de två små barnen. År 1946 lyckades familjen, inklusive Albin, återvända till Polen. Natan var då sex år gammal. De flyttade först till Schlesien, Głuszyca. Där arbetade Natans pappa med att bland annat anlägga en judisk begravningsplats. Natans mamma Stefania återgick till att undervisa. De levde de i Schlesien i några år, innan de i mitten av 1950-talet kunde flytta tillbaka till Warszawa. Som ungdom var Natan ungdomsledare på kollo för judiska ungdomar. Där träffade Kamila som skulle komma att bli hans hustru. Natan studerade bland annat arkeologi på universitetet i Warszawa. Han arbetade som journalist och krönikor, skrev för den judiska tidsskriften Folks-Sztyme, och var politiskt aktiv. År 1968 drog de statliga, antisemitiska kampanjerna i gång i Polen, vilket både Kamila och Natan märkte av. Natan var aktiv i studentupproren - bland annat var han med i den utlösande händelsen när man tågade från Stora teatern till statyn över Adam Mickiewicz efter att myndigheterna stoppat fortsatta föreställningar av pjäsen Wesele (Bröllopet). Han var även med att underteckna ett brev som krävde frisläppandet av fängslade studentledare. Snart fick Natan inte längre jobba som journalist - dels på grund av sina nära kopplingar till studentupproren, men också med anledning av sin judiska bakgrund. Kamila och Natan bestämde sig för att lämna Polen. Kamila, Natan och deras då treårige son tog sig till Sverige och kom till Skåne i december 1969. I samband med att de lämnade Polem tvingades de att avsäga sig sina polska medborgarskap. De hade därefter ingen möjlighet att återvända till Polen förrän efter den kommunistiska regimens fall år 1989. Detta innebar att Kamila inte hade någon möjlighet att vaka vid sin mammas dödsbädd, inte heller närvara vid sin mors begravning år 1970. Kamila var höggravid vid familjens ankomst till Skåne och i januari 1970, sex veckor efter att de anlänt till Sverige, födde hon deras andra son. Familjen bodde då på en flyktingförläggning på Grand Hotell Mölle. De första åren i Sverige levde familjen i Lund. Några år senare, i mitten av 1970-talet flyttade de vidare till Stockholm där Kamila fått jobb. Väl i Sverige var Natan mycket engagerad i polsk kultur, bland annat höll han kurser i polska genom ABF och sände polsk närradio. Han hade även en central roll i ett polskt kultursällskap där han bland annat höll revykvällar och amatörteaterkvällar. Han publicerade dikter och litteratur på polska, och blev etablerad som författare och poet i Polen. På äldre dagar separerade Kamila och Natan efter 25 år tillsammans. De behöll dock en mycket nära kontakt med varandra. Både Kamila och Natan levde resten av sina liv i Stockholm.

Förnamn
Natan
Efternamn
Tenenbaum
Födelsedatum
1940-12-27
  • Född i Vitebsk, på flykt från Warszawa
Dödsdatum
2016
Utgör del av
Delar
Far till Tenenbaum, Adam
Övriga relationer
Biografi
Natan Tenenbaum föddes i Vitebsk, Belarus, då hans föräldrar Stefania och Albin var på flykt österut undan nazisterna i Polen. Familjen tog sig långt österut och levde under några år nära den kinesiska gränsen. Familjen bestod av Natans föräldrar Albin och Stefania, samt barnen Natan och hans några år äldre storasyster Lena. Natans pappa Albin fördes bort som arbetskraft, sannolikt tvångsrekryterad, och var under många år placerad någonstans bortom Uralbergen. Under perioder var det därför bara mamma Stefania och barnen. Stefania slet för att försörja de två små barnen. År 1946 lyckades familjen, inklusive Albin, återvända till Polen. Natan var då sex år gammal. De flyttade först till Schlesien, Głuszyca. Där arbetade Natans pappa med att bland annat anlägga en judisk begravningsplats. Natans mamma Stefania återgick till att undervisa. De levde de i Schlesien i några år, innan de i mitten av 1950-talet kunde flytta tillbaka till Warszawa. Som ungdom var Natan ungdomsledare på kollo för judiska ungdomar. Där träffade Kamila som skulle komma att bli hans hustru. Natan studerade bland annat arkeologi på universitetet i Warszawa. Han arbetade som journalist och krönikor, skrev för den judiska tidsskriften Folks-Sztyme, och var politiskt aktiv. År 1968 drog de statliga, antisemitiska kampanjerna i gång i Polen, vilket både Kamila och Natan märkte av. Natan var aktiv i studentupproren - bland annat var han med i den utlösande händelsen när man tågade från Stora teatern till statyn över Adam Mickiewicz efter att myndigheterna stoppat fortsatta föreställningar av pjäsen Wesele (Bröllopet). Han var även med att underteckna ett brev som krävde frisläppandet av fängslade studentledare. Snart fick Natan inte längre jobba som journalist - dels på grund av sina nära kopplingar till studentupproren, men också med anledning av sin judiska bakgrund. Kamila och Natan bestämde sig för att lämna Polen. Kamila, Natan och deras då treårige son tog sig till Sverige och kom till Skåne i december 1969. I samband med att de lämnade Polem tvingades de att avsäga sig sina polska medborgarskap. De hade därefter ingen möjlighet att återvända till Polen förrän efter den kommunistiska regimens fall år 1989. Detta innebar att Kamila inte hade någon möjlighet att vaka vid sin mammas dödsbädd, inte heller närvara vid sin mors begravning år 1970. Kamila var höggravid vid familjens ankomst till Skåne och i januari 1970, sex veckor efter att de anlänt till Sverige, födde hon deras andra son. Familjen bodde då på en flyktingförläggning på Grand Hotell Mölle. De första åren i Sverige levde familjen i Lund. Några år senare, i mitten av 1970-talet flyttade de vidare till Stockholm där Kamila fått jobb. Väl i Sverige var Natan mycket engagerad i polsk kultur, bland annat höll han kurser i polska genom ABF och sände polsk närradio. Han hade även en central roll i ett polskt kultursällskap där han bland annat höll revykvällar och amatörteaterkvällar. Han publicerade dikter och litteratur på polska, och blev etablerad som författare och poet i Polen. På äldre dagar separerade Kamila och Natan efter 25 år tillsammans. De behöll dock en mycket nära kontakt med varandra. Både Kamila och Natan levde resten av sina liv i Stockholm.
URI
https://samlingar.shm.se/person/4bdffedf-d68b-408b-90b0-a09626fe4172
URI har kopierats

All textinformation (metadata) på denna sida är fri att använda enligt licensen CC0.
Mer information om licenser hos Statens historiska museer.