Personer och institutioner
Johan, hertig av Östergötland
| Efternamn |
Johan, hertig av Östergötland
|
|---|---|
| Födelsedatum |
1589-04-18
|
| Födelseort |
Uppsala
|
| Dödsdatum |
1618-03-05
|
| Dödsort |
Bråborgs kungsgård
|
| Nationalitet |
Svensk
|
| Yrke/verksamhet |
Hertig
|
| Biografi |
Ur Svenskt biografiskt lexikon:
Johan, f 18 april 1589 i Uppsala, d 5 mars 1618 på Bråborgs slott, Dagsberg, Ög. Föräldrar: konung Johan III o Gunilla Bielke. Fick Åbo o Bråborgs slott o län 90 (tilltr ej), hertig av Östergötland 00 (tilltr 06). G 29 nov 12 på Sthlms slott m sin kusin Maria Elisabet, f 10 mars 96, d 7 aug 18 på Bråborgs slott, dtr till konung Karl IX o Kristina av Holstein-Gottorp.
J saknade inte förutsättningar att bli en god regent över sitt lilla rike. Han hade fått en vårdad uppfostran. En tid hade han i likhet med Gustav Adolf haft Johan Skytte till vägledare. Han hade goda språkkunskaper, framför allt i tyska. Han gav många prov på ett livligt kulturintresse, var generös med att ge resebidrag åt studenter, omgav sig med lärda män och var en passionerad konstsamlare. Han hade liksom fadern en utpräglat estetisk läggning. Han byggde upp furstendömets administration och rättsväsen och gjorde insatser som domare och lagstiftare. Särskilt intresse ägnade han åt handelsnäringen och städerna och löste den gamla intressekonflikten mellan uppstäder och sjöstäder till de senares förmån. Framför allt ägnade han Norrköping intensiva omsorger, gav direktiv beträffande stadsplan och arkitektur och beviljade förmåner som stimulerade till invandring. Under hans tid bosatte sig ett antal utländska storköpmän i staden. Dess vapenfaktori grundades av honom. Norrköping skulle bli furstendömets representativa huvudstad, och i dess närhet anlade han Johannisborg som skulle bli hans residens.
Den slösaktiga hovhållningen och byggnadsverksamheten slukade stora summor och försatte J i en ohållbar ekonomisk situation. Furstendömets ordinarie skatteuppbörd förslog inte och inte heller de extraskatter som han utkrävde i strid mot donationsbrevets bestämmelser. Han saknade ekonomiskt sinne; även i detta avseende var han sin faders son.
Redan vid helt unga år drabbades J av svåra sjukdomsanfall, som till sist knäckte honom. Det olyckliga giftermålet torde ha förvärrat hans hälsotillstånd. Hans gemål Maria Elisabet, Gustav II Adolfs syster, hade liksom J en klen hälsa och blev efter några års äktenskap sinnessjuk. Med en Kerstin Månsdtr hade J en son Hans (ej Karl) Johansson (Sandbergska saml ÄÄ 6943—6945, RA), som blev ihågkommen i hans testamente men uppges ha dött ogift i Tyskland (Gillingstam).
|
| Relaterade föremål |