Personer och institutioner

Månsdotter (Lilliehöök), Ebba

Förnamn
Ebba
Efternamn
Månsdotter (Lilliehöök)
Födelsedatum
1529-01-13
  • Upplo
Födelseort
Magra socken
Dödsdatum
1609-09-29
  • Lärjeholm
Dödsort
Angered socken
Nationalitet
Svensk
Yrke/verksamhet
Grevinna, Godsägare
Delar
Övriga relationer
Biografi
Grevinna som genom födsel och giftermål tillhörde det allra främsta skiktet av 1500-talets svenska högadel. Hon var delaktig i de politiska motsättningarna runt sekelskiftet 1600. Maken Sten ska på sin dödsbädd 1568 ha fått ett muntligt löfte om grevlig rang. En kort tid efter hans död blev Ebba Månsdotter i egenskap av hans änka upphöjd till grevligt stånd. Ebba Månsdotters grevskap är ett exempel på hur ekonomiska maktresurser skapats för en kvinna, som sedan behållit makten lång tid efter det att en kompetent man hade kunnat ta över. Samtidigt som Ebba Månsdotter avstod från grevskapet skedde det också en uppdelning av arvet efter Sten Eriksson. Hon behöll dock sitt eget fäderne- och mödernearv, vilket barnen ansåg vara för mycket. Detta ledde till konflikter inom familjen. Ebba Månsdotters uppfattning var att hennes man Sten Eriksson endast hade lämnat ett litet arv efter sig; hon hade själv skapat förmögenheten, och hade därmed rätt att förfoga över den. Enligt jordlängder från 1560-talet hade Sten Eriksson drygt 200 gårdar, men många av dessa förvaltade han för sin fru. Historikern Karin Tegenborg Falkdalen kallar henne för Sveriges godsrikaste arvtagerska — även om detta kanske inte stämmer helt, hade hon ändå ärvt ansenliga tillgångar. Från sina föräldrar hade hon bland annat fått sätesgårdarna Upplo och Ervalla, och hennes man hade gett henne Loholmen i morgongåva. Möjligen var det hon som lät uppföra Gräfsnäs slott. Även på ålderdomen tillhörde hon det mest förmögna skiktet av den svenska adeln. Med sina deklarerade ränteinkomster om 484 daler kom hon år 1607, några år före sin död, på fjortonde plats bland alla jordägare i Sverige.
Externa källor
Digital referens