Olav II Haraldsson av Norge (Olof den Helige)
Olof (o 995 - 1030), helig konung, 29/7, martyr. O. Haraldsson skall ha döpts vid tolv års ålder i Rouen. Han utropades till no. konung 1016 men förlorade senare kungakronan till Knut den store av Danmark. I ett försök att återta den stupade O. vid Stiklastad. Hans grav i Trondheims kyrka blev ett stort vallfartsmål. Många legender har skrivits om 0:s liv, varav en del påverkat konsten. Det berättas bl a att han seglade ikapp med sin hedniske bror Harald om kungakronan och att O. då med Guds hjälp segrade trots sämre utgångsläge. O. framställs som krönt konung, stående eller sittande, oftast prydd med skägg. Han bär i handen yxa och riksäpple eller ciborium samt har mestadels en underliggare i form av en krigare (hans baneman) på 1200-talet eller en drake med krönt manshuvud (brodern Harald) på 13/1400-talet. Olofskulten var mycket stark i Sverige och O. blev skyddshelgon till fler kyrkor i landet än något annat helgon, om man bortser från Jungfru Maria. från Norrland utgick en särskild Olofsskatt till Nidaros domkyrka och Olofsgillen bildades på skilda håll.
| Efternamn |
Olav II Haraldsson av Norge
|
|---|---|
| Födelsedatum |
995
|
| Dödsdatum |
1028
|
| Nationalitet | |
| Yrke/verksamhet | |
| Aktivitet/plats |
Regeringstid 1016 – 1028
|
| Biografi |
Olof (o 995 - 1030), helig konung, 29/7, martyr. O. Haraldsson skall ha döpts vid tolv års ålder i Rouen.
Han utropades till no. konung 1016 men förlorade senare kungakronan till Knut den store av Danmark.
I ett försök att återta den stupade O. vid Stiklastad. Hans grav i Trondheims kyrka blev ett stort vallfartsmål.
Många legender har skrivits om 0:s liv, varav en del påverkat konsten.
Det berättas bl a att han seglade ikapp med sin hedniske bror Harald om kungakronan och att O. då med Guds hjälp segrade trots sämre utgångsläge.
O. framställs som krönt konung, stående eller sittande, oftast prydd med skägg. Han bär i handen yxa och riksäpple eller ciborium samt har mestadels en underliggare i form av en krigare (hans baneman) på 1200-talet eller en drake med krönt manshuvud (brodern Harald) på 13/1400-talet.
Olofskulten var mycket stark i Sverige och O. blev skyddshelgon till fler kyrkor i landet än något annat helgon, om man bortser från Jungfru Maria. från Norrland utgick en särskild Olofsskatt till Nidaros domkyrka och Olofsgillen bildades på skilda håll.
|
| Externa källor | |
| Digital referens | |
| Relaterade föremål |