Ryggknappspänne

Ryggknappsspännen (äldre benämningar: bågspännen, toppfibulor) är enkelspännen i kvinnodräkten. Ryggknappsspännen har en oregelbunden form i det att en båge, som kröns av en kraftig fastnitad "ryggknapp", i ena ändan avslutas med en rektangulär del och i andra ändan med en utdraget rundad del med cirkelformig avslutning. Nålen är alltid ledad mot den rektangulära delens undersida. Ryggknappsspänen finns under vikingatid i två huvudformer. Spännen av den äldre förgyllda typen är mycket stora och voluminösa i det att framdel, bakdel och ryggknapp formats som höga lådor. Alla ytorna har djurornamentik med banddjursmotiv i vissa fält omväxlande med gripdjur i andra. På lådornas översidor finns inläggningar med glasbitar el granater och guldbleck. Den yngre typen har mindre dimensioner och saknar också de ihåliga lådorna. Översidorna är ibland prydda med större brons- eller silverbleck med tremolerstick. Båda typerna är utrustade med höga, fastnitade knoppar. Ryggknappsspännenas rundade framdel är formad av två mot varandra ställda rovfågelhuvuden med krökta näbbar och mellan dessa en cirkelrund platta. Motivet går tillbaka på ryggknappspännen från vendeltiden då rovfågelsmotivet var ofta brukat även i andra sammanhang (sadelbeslag, sköldbeslag). Ryggknappsännen som under vendeltid förekom både på fastlandet och Gotland är under vikingatid (särskilt dess senare del) så gott som uteslutande använde på Gotland, ehuru det största kända ryggknappspännet (längd ca 30 cm) påträffats i Kårsta, Bro sn i Uppland och den enda kända bilden med ett ryggknappspänne kommer från Aska, Hagebyhöga i Östergötland (se fig). En liten silverfigur visar att ryggknappsspännet bars på tvären under hakan.