Halsring

STÅ-BRÅ: Halsring vanligen tillverkad av brons som en slät eller räfflad, massiv ring med avsmalnande ändar. Ringen kan också ha utformats med skiftesvis vridning i cire perdue-teknik (sk Wendelring). En en typ av halsring har avslutats med ornerade plattor, vars trådformade ändar varit upprullade i fria spiraler. Exempel finns där plattorna ornerats med stiliserade skeppsbilder. Avbrutna plattor har ibland gjorts om och fått sekundär användning som rakknivar. De enkla massiva ringarna med avsmalnande ändar antages ha fungerat som råmaterial. VIK: Halsringar ingår normalt inte i den nordiska kvinnans smycken (jfr Bröstsmycken). Då man undantagsvis i gotländska kvinnogravar påträffat stela halsringar av brons, har de uppenbarligen kommit till ön från andra sidan Östersjön. Man kan dock erinra om Ibn Fadlans beskrivningar av rus vid Volga, där han noterar, att kvinnorna bär halsringar av ädelmetall. Halsringar av silver och enstaka gånger av guld har dock påträffats som skattfynd. Vanligen kan de då betraktas som importgods för värdemetallens skull, men eventuellt har Halsringar av snodda eller flätade tenar tillverkats i Norden. Sådana halsringar har oftast knäppen som avsmalnande holkar med krok och ögla eller utplattade rombiska slutplattor med hake och hål.