Gropkeramik

Namnet går tillbaka på kärltyper. Kärlen försågs nämligen med ofta med horisontella rader av instuckna gropar, enbart eller i kombination med andra mönsterlelement som kamstämpelintryck, nagelintryck, streckrader m.m. Såväl mönstertyper som dekorelement kan variera mellan olika boplatser och olika områden. Det är tex stor skillnad på kärlornering på gropkeramik från sydöstra Skåne och södra Norge och från Blekinge, Småland, Sörmland och Gotland. Det kan även nämnas att trattbägarkeramiken från boplatser i sydöstra Skåne till stor del består av kärl med horisontella groprader under mynningen. Att förse förse keramikkärl med intryckta gropar i godset kan ha haft en teknisk snarare än dekorativ bakgrund. Det förekommer kärl där gropintryckningen skett efter det att ytan försetts med en välgjord ornering med annat redskap och utan hänsyn till denna har gropintrycken närmast förstört densamma. Gropintrycken skulle under bränningsprocessen i viss mån kunna fördela uppkomna värmechocker i godset och därmed förhindra att kärlet spricker. I den sena gropkeramiken är kärlen ibland försedd med vulster under mynningen i likhet med senneolitiska krukor. Gropornering förekommer också som kärldekor under senneolitikum.