Term

Tenn

Typ
Material
Status
Föredragen term
Vidare term
Snävare term
Definition
STÅ-BRÅ: Tenn (Sn) är under bronsåldern den vanligaste legeringsmetallen tillsammans med koppar (Cu). Tenn har knappast utvunnits i Norden under bronsåldern. Tenn kom till största delen sannolikt från Erzgebirge i sydöstra Tyskland. Tenn har en smältpunkt vid 231,9 grader C. I enstaka fynd förekommer gjutna ringar av tenn, vilka dateras till bronsåldern, ex Fårhult, Gladhammar sn, Västervik kn, Småland och Långbro, Vårdinge sn, Södertälje kn, Södermanland. Från Danmark finns ett antal träkärl dekorerade med tennstift varav de två bäst kända kommer från Guldhöj.
Litteratur
Sten- och bronsålderns ABC (Orrling, Carin)
Externa källor