Skomakare

Skomakare (sutor) och skräddare utgör de två största yrkesgrupperna enl bevarade skattelängder. Antalet skomakare i Sthlm mellan 1461 - 64 varierade mellan 21 - 25. Skomakarnas skrå stadfästes 1474 i Sthlm och omnämns 1485 i Arboga. Den som sökte inträde i ämbetet skulle tillverka 4 par skor av olika typ och materialet till dessa skulle skäras ut ur en enda hud. Vissa skomakare garvade (jfr Garvning) själva sitt läder. En spec typ av s. var patinomakaren. Skomakare i en stad slog sig gärna ned vid samma gata. I Sthlm och Söderköping finns en Skomakargata redan under 1300-talet. En stor mängd fynd av skomakerikaraktär har framkommit vid arkeol undersökningar i våra medeltiden städer. Skor, stövlar och spillbitar av läder har bevarats väl i kulturlagren, likaså skomakares redskap och verktyg, såsom läster, sulmallar, knivar, sylar etc.