Birgitta

Birgitta, den heliga (ca 1303-1373), är trol den medeltiden personlighet som blivit vidast känd också utanför Nordens gränser, både pga sin personliga utstrålning, sina skrifter och den klosterorden som hon grundade. Birgitta var dotter till Upplandslagmannen Birger Persson och var genom sin mor, Ingeborg Bengtsdotter, släkt med kungahuset. I Birgittas äktenskap med Ulf Gudmarsson - riddare, lagman och riksråd - föddes åtta barn, bland dem Katarina av Vadstena, som fortsatte Birgittas verk. Birgitta hade nära kontakter med det sv. kungahuset och andra makthavande. Hon försökte medla i hundraårskriget mellan England och Frankrike och sökte förmå påven att återvända från Avignon till Rom. 1349, några år efter mannens död, reste Birgitta till Rom och vistades där större delen av sitt återstående liv. Redan därförinnan hade hennes budskap, nedtecknade i revelationens form, vunnit spridning genom biktfädernas förmedling. Hon blev ofta anlitad som rådgivare och förebedjare, också av de högt uppsatta både på det världsliga och andliga planet, detta trots att hon ibland skarpt påtalade tidens många missförhållanden. - Birgitta företog flera långa pilgrimsfärder i Italien och reste mot slutet av sitt liv också till det Heliga landet. Efter hennes död 1373 fördes hennes kvarlevor i triumf hem till Sverige och Vadstena, där det första birgittinklostret då var i grundläggningsskedet. Arbetet på hennes kanonisation inleddes omedelbart. Den fördröjdes pga den kyrkliga schismen men nådde i alla fall sin fullbordan 1391. Redan dessförinnan hade samlingar av hennes revelationer kopierats och spritts, och trots motstånd från vissa kyrkliga kretsar och missbruk för politiska syften ökade deras popularitet alltmera och övade inflytande bl a på den kyrkliga konsten. Redan 1492 trycktes Birgittas "Himmelska uppenbarelser" i en första upplaga, som följdes av flera andra. De talrika birgittinkloster som efterhand grundades i olika delar av Europa bidrog till att sprida kunskapen om Birgitta och hennes skrifter. Birgittas festdag är 7/10. Hon framställs i hustrudok (huvudlin-halslin) eller som birgittinersyster med dok ovanpå vilket är fäst en vit krona med fem röda rundlar (symboler för Kristi fem sår). Vanligen bär hon en uppslagen bok, ibland även bläckhorn och skrivdon. även framställningar med pilgrimsstav och pilgrimshatt som attribut förekommer. Birgitta är skyddshelgon för ett flertal kyrkor i landet.