Term

Kräkla

Typ
Föremålsbenämning
Status
Föredragen term
Vidare term
Snävare term
Definition
VIK: Kräkla, krumstav, ämbetstecken för biskopar eller vissa abbotar. Symboliskt har den att göra med herdestaven och Kristus som den gode herden. På Helgö har påträffats ett 9,5 cm högt krön till en kräkla från 700-t av brons, rikt dekorerat med inläggningar av glas, emalj och millefiori, härrörande från Irland Om den kommit till Sverige genom handel", plundring, eller mission kan inte avgöras, även om de förra alternativen är de sannolikaste. I ärkebiskop Bezelins (d 1043) grav i domkyrkan i Bremen har man påträffat en kräkla gjord av en trästav, vars övre ände krökts runt en förgylld, genombruten kopparskiva. Staven var totalt 1,24 m lång och hade på den raka delen fördjupningar efter inläggningar och beslag. Ett krön till en kräkla av valross-tand från Aghadoe på Irland visar den typiska iriska varianten av Urnes-stil. Krönet - från 1100-t:s början - avslutas med ett djurhuvud, vars käftar biter över benen på en människa. I Sigtuna har 1995 påträffats, i en biskopsgrav från o. 1100, ett enkelt krumböjt krön av valrosstand till en biskopskräkla. MED: Kräkla, (fsv. biskopsstaver, krökla), den stav med spiralböjt krön, eg en herdestav, som hörde till biskopens, abbotens och abbedissans ämbetstecken.
Litteratur
  • Vikingatidens ABC (Orrling, Carin)
  • Medeltidens ABC (Orrling, Carin)
Externa källor