Enkelspänne

Enkelspännen, dräktspännen för hopfästning av dräkten, som ej används parvis (jfr Parspännen). Enkelspännen förekommer i en mängd varierande former, både i mans- och kvinnodräkten (jfr Dräktskick). Bland kvinnospännena märks de fastländska typerna likarmade, stora runda och treflikiga spännen som liksom de gotländska typerna dosformiga spännen och ryggknappsspännen använts att hålla ihop ett ytterplagg, en sjal, mantel eller rock. Som sådana kallas enkelspännen ofta "tredje spännet", emedan det vanligen ingår i en uppsättning tillsammans med två parspännen. Små runda spännen och små ringspännen har använts att hålla ihop halssprundet i kvinnodräkten. Till mansdräkten hör bågspännen och framför allt ringspännen av olika storlekar för olika ändamål. Den största typen har använts att fästa manteln över axeln, medan mindre kan ha använts till skjortsprund (jfr även Ringnålar). Utom de uppräknade standardiserade typerna, till vilka också tungformade och djurformade får räknas, förekommer en rik flora av enkelspännen med mer el mindre udda utformning, såsom spännen, som gjorts om från något annat, exempelvis importerade orientaliska beslag (så t ex i Birka grav 632), västeuropeiska bokknäppen o a bokbeslag (t ex Birka grav 464) fiskhuvudformiga och tungformiga hängen eller delar av äldre kasserade spännen, som plattats till för att kunna förses med nålarrangemang på baksidan.