Fornborg

Fornborgar. Som Fornborg räknas framför allt de ringformiga anläggningar i försvarssyfte som finns på Gotlands och Ölands flacka kalkstensplatåer, och de mer eller mindre kraftigt utbyggda stenvallarna på lätt försvarade bergsklackar över hela det skandinaviska området från Finland till Västnorge. I Sverige finns totalt ca tusen. Ofta har dessa så branta sidor, att konstruktionerna har kunnat vara ganska obetydliga. Man måste också räkna med att de ofta varit förstärkta med träpalissader och brötar. Allmänt märker man att stenmassorna blir större ju flackare landskapet är. De tusen fornborgarna i Sverige fördelar sig både vad gäller läge i förhållande till bygden och planlösningar i en rad olika typer och kan genom utgrävningar dateras till hela järnåldern. I Mälarlandskapen har nya grävningar visat att fornborgar anlagts långt före vår tidräkning men också i vikingatid även om flera liksom de flesta undersökta i Östergötland har givit fynd från folkvandringstid (400-550 e Kr). Det verkar som om särskilt en grupp kraftiga borgar längs farlederna i Mälaren med Gåseborg i Järfälla och Runsa i Ed som typexempel tycks ha tillkommit för övervakning av vattenvägarna. I detta system kan också inräknas vårdkasebergen, ofta också fornborgsberg, på vilka signaleldarna tändes vid fientliga överfall. Dessa berg igenkännes på sina namn "vard", "vår", "böte" och liknande, och man kan följa systemet från den finska kusten över Åland längs Roslagskusten och in i Mälaren. Det var ett snabbt larmsystem.