Håleggad yxa

Tväreggad yxa med konkavt eggparti, som ett nutida håljärn. Yxor med hålegg kan vara av olika typ och härröra från olika. Hålegg förekommer sålunda på mesolitiska trindyxor och på stenyxor särskilt från norrländska och östsvenska fångstboplatser, men också tex på Vrå-boplatsen som tillhör Trattbägarkulturen. Håleggade yxor av flinta uppträder först under mellanneolitikum. Håleggade yxor förekommer sparsamt i Trattbägarkulturen och något vanligare i den danska stridsyxekulturen men däremot helt helt dominerande i den svensk-norska stridsyxekulturen. Möjligen är dock denna skenbar och beroende på att håleggade yxor normalt nedlades i svensk-norska men inte i den danska stridsyxekulturens gravar, medan bruket av yxtypen i det vanliga livet var densamma i båda kulturerna. Håleggade yxor var skaftade som tväreggade yxor, dvs med eggen vinkelrätt mot skaftets längdriktning och användes för arbete i trä. Det var möjligt - och förekom troligen ibland att man högg med en håleggad yxa. Vanligtvis användes den emellertid som ett nutida håljärn eller stämjärn, dvs man höll den håleggade yxan i spetsig vinkel mot trästycket och drev fram den genom klubbslag mot nacken, varvid träspån lösgjordes. Med en håleggad yxa kunde man alltså jämna en träyta eller åstadkomma en fördjupning. En tysk håleggad yxa från Stedten i Sachsen har nacken och större delen av bladet omgiven av en kåpa av trä, säkert för för att skydda den mot klubbslagen, och mot att knäckas. Skaftet är mycket kort och har bara tjänat till att styra yxan mot arbetsstycken. Samma sätt att skafta håleggade yxor har säkert förekommit i Sverige, och förklarar varför håleggade yxor vanligen är ofullständigt slipade, så att tillslagningsspåren syns: eftersom hela yxan utom egentligen doldes av kåpan behövde den inte vara noggrant slipad. Tvärtom gjorde ojämnheterna att den lättare kunde fästas med harts i kåpan. Som fynd från Bedingegravfältet visar tillhörde håleggade yxor den personliga standardutrustningen för både män och kvinnor under stridsyxekulturens tid.