Term
Lur
Typ |
Föremålsbenämning
|
---|---|
Status |
Föredragen term
|
Vidare term | |
Definition |
Blåsinstrument, som tillverkades och användes i Norden under bronsåldern. Totalt har man hittills funnit 60 stycken (Sverige 13, Norge 4, Danmark 37, Tyskland 5 samt 1 i Lettland) vanligen som mossfynd. Ofta har bronslurarna påträffats parvis (21 par), stämda i samma tonart och motsatt krumböjda likt ett par kohorn, vilka troligen har varit föregångarna till bronslurarna som med största sannolikhet använts i kulten. Ca 15 går fortfarande att blåsa ljud i. Egentligt munstycke saknas och tonen är stark och primitiv. Man kan åstadkomma ca 8-9 toner. En fullständig bronslur väger ca 3 kg och har skickligt gjutits i cire perdue-teknik i tunna segment eller rörsektioner som flikats in i nästa sektion och ibland har en flat ring låst varje skarv. Somliga lurar har bärkedja och andra har öglor för bärrem. En enklare mer sällsynt variant är den äldre lutrypen, med den välbevarade luren från Gullåkra som en god representant. Rester efter fodral av björknäver påträffades också i samband med Gullåkraluren. Vidare kan en yngre mera slingerböjd lutyp med mynningsbräm urskiljas och Brudevältelurarna kan representera den yngre mera vanligt förekommande typen. Några lurar av den yngre typen har strax ovanför munstycket ett antal hängande rasselbleck. Lurar av båda typerna finns avbildade, särskilt på de bohusländska hällristningarna.
|
Litteratur |
Sten- och bronsålderns ABC (Orrling, Carin)
|
Externa källor |