Riksråd

Riksråd, en för medeltiden ngt oegentlig benämning på den på 1280-talet efter utländsk förebild i Sverige inrättade rådsinstitutionen. Normalt var rådet ett kungens råd och biträdde honom i hans maktutövning, i lagstiftning, rättskipning m m. Men som ett rikets råd företrädde det riket när kungen var omyndig eller landet på annat sätt var kungalöst; det senare särskilt under perioden 1470 - 1520 och då i konkurrens med riksföreståndaren. Landslagen, som garanterar kungens rätt att välja sitt råd, talar om ömsesidiga skyldigheter mellan kung och rådsledamöter, om eder och om tystnadsplikt från de senares sida. även om lagen föreskriver 12 världsliga rådsmedlemmar vid sidan av ärkebiskopen och ett obestämt antal andliga, tycks rådsherrarna i regel varit fler. Som medlemmar av rådet fick riddare och svenner mkt hög rang. Medan somliga beslut fattats i närvaro av endast några få av kungens rådgivare, uppges andra ärenden ha behandlats i närvaro av hela rådet. En äldre rådsforskning har intresserat sig för rådets sammansättning och organisation, medan en nyare ser mer till dess kompetens och funktion under olika skeden.