Term
Orgel
Typ |
Föremålsbenämning
|
---|---|
Status |
Föredragen term
|
Vidare term | |
Snävare term | |
Definition |
VIK: Orglar torde inte ha funnits i missionens nordiska kyrkor; däremot bör vittberesta nordmän ha kommit i kontakt med orglar på kontinenten och i England. Under 800-t förefaller Frankerriket ha efterträtt Bysans som ledande inom orgelbyggarkonsten. Orglarna var dock ännu små och tjänade endast till stöd för sången; ett mycket stort orgelverk nämns dock i katedralen i Winchester 980 där Knut den store och hans drottning Emma är begravda. MED: Orglar fanns i Norden i både domkyrkor och viktigare landskyrkor, från början främst för att stödja den enstämmiga sången. Redan från 1300-talets början finns uppgifter om orglar i S Karin i Visby och domkyrkorna i Lund och Ribe. Från Sundre (Go) är ett orgelhus bevarat till den orgel som 1370 byggdes av Werner från Brandenburg; bäst bevarad är orgeln från Norrlanda (Go; o 1400), medan fragment finns från Anga, Etelhem och Hejnum (Go). I Risinge (Ög) nämns en o. 1412, samt i Kumla 1444 och i Hjälsta (Up) 1482. I Sthlms Storkyrka fanns på 1400-talet 2 orglar; orglar fanns ev också i Klaraklostret och Gråbrödraklostret där. I Uppsala omnämns en orgel 1472. Samtida skildringar och testamenten visar att orgel kunde användas också utanför kyrkan, i rent profana sammanhang, och att orglar även kunde ägas av privatpersoner.
|
Litteratur |
|
Externa källor |