Kvarn

VIK: Kvarnar. En mängd vikingatida kvarnar finns bevarade. De flesta är handdrivna gnid- eller vridkvarnar med liggare och löpare. Under vikingatiden torde enkla, vattendrivna s k skvaltkvarnar ha varit i bruk. Romarna använde sig av dylika nästan ett årtusende före vikingatiden. Importen av kvarnsten var stor. Lava från Rhenområdet har man funnit särskilt i Sydskandinavien. MED: Kvarnar. Under yngre järnåldern maldes mjölet på roterande handkvarnar. Detta var ett tidskrävande arbete som utfördes av kvinnor. När vattenkvarn infördes, på 1000- och 1100-talet, innebar denna en betydande arbetsbesparing i samhället. Den medförde också att strömmande vattendrag blev viktiga ägor, dessa s k kvarnströmmar nämns i ett stort antal medeltiden brev. Redan på 1200-talet infördes också väderkvarnar. De två viktigaste typerna av vattenkvarnar i Sverige var den lilla skvaltkvarnen (fotkvarn) med liggande hjul och den större hjulkvarn. med ett stående hjul. Den förstnämnda ägdes ofta av bönderna själva, den sistnämnda förestods ofta av en mjölnare som tog avgift, tull, av de bönder som kom för att mala. Under medeltiden gjordes försök från statsmaktens sida att med stadgar motarbeta och delvis förbjuda böndernas skvaltor. Kvarnsten som attribut: Halvard, Vincentius.