Nyckel

Nycklar och lås har särskilt i tätorter haft viktiga funktioner att fylla för att hindra obehöriga från tillgrepp av ägodelarna. (Gutalagens enda villkorslösa dödsstraff är det, som utdöms för stöld.) Även på gårdarna har man haft behov av att låsa om förråd och lösöre, och det synes ofta ha tillkommit kvinnan att handha nycklar. De påträffas nämligen ofta i kvinnogravar, hängande från redskapsspännet, och vare sig sådana gravnycklar är funktionella eller symboliska (att döma av slitage m m) så visar de vem som skall förknippas med ansvaret för lås och bom. Man har emellertid också velat se nycklar i (den tidiga vikingatidens) gravar som religiösa symboler, S Pers nycklar som öppnar himmelriket. Nycklar förekommer i flera olika modeller för olika lås. De största och till sin konstruktion ålderdomligaste är kroknycklar. i L-form med axets tänder vinkelräta mot den korta skänkeln. Handtaget kan vara format som en enkel ögla eller ett spolformigt bronshandtag, som kan vara försett med djurornamentik. En annan typ av nycklar (för hänglås), endast i litet format, är raka och har axet utformat som en genombruten spade. En tredje typ är ofta av brons med rikt ornerade handtag. De påminner mest om våra dagars nycklar, där axet sitter på nyckelns ena sida. Axet kan då ha urtag som de nutida och vara försett med små utskjutande tappar, som lyfter låsfjädern. Idén till dessa nycklar kom från de nya handelsorterna i Nordsjöområdet (Dorestad m fl).