Bikärl

Kärl bilagt som gravgåva i brand- och skelettgravar. Antingen kan själva kärlet vara gåvan eller mer vanligt är att kärlet har innehållit mat, dryck eller föremål som gåvor till den döde. Bikärl är oftast inte tillverkat i denna funktion utan är ett kärl som har en sekundär användning i graven. I brandgravar är bikärlet oftast är ett komplement till benbehållaren för de brända benen. Bikärl kan vara av olika material. Oftast är de mindre än själva benbehållaren. I svenska urnegravar är bikärl relativt sällsynta och begränsade till ett eller högst två kärl under metallperioderna. Förekommer främst under yngre bronsålder och järnålder. I många fall har bikärlet även bränts på kremationsbålet tillsammans med kroppen. Kärlen kan då vara sintrade eller uppvisa tecken på att vara sekundärbrända. Bikärl i skelettgravar förekommer under yngre stenålder och framåt. I skelettgravar är bikärlen oftast nedställda runt den döde.